Ingen idé att diskutera med humorpoliserna

Årets Oscarsgala har lyckats reta upp förvånansvärt många med tanke på hur medioker den var. Catherine Zeta Jones sjöng ”All that jazz” ur ”Chicago”. Oklart varför, filmen kom 2002. ­Efter en oändlig Bondhyllning sjöng Shirley Bassey ”Goldfinger” och eftersom min mamma har lärt mig att vara artig mot äldre så ­säger jag inget mer om det. ­Donald Trump, en flitig twittrare, tyckte Bassey-numret var riktigt bra. Däremot gillade han inte öppningsnumret alls, det var plumpt.
 

En åsikt som dagen efter delades av många svenska twittrare som snappat upp att årets konferencier Seth MacFarlane inledningsvis sjöng en sång om vilka skådespelerskor som visat brösten i vilka filmer.

Numret var förinspelat­ och de inklippta­ publik­bilderna på Naomi Watts och Charlize Theron likaså. Men att de såg störda ut har i diskussionen tagits som ­intäkt för att MacFarlane landade fel.

Det var liksom synd om Theron och Watts, två av Hollywoods mest respekterade skådespelerskor. Att de själva var med på skämtet var uppenbarligen en främmande tanke. Att diskutera­ med humorpoliser är ­meningslöst men med tanke på den indignation sketchen gav upphov till kan man åtminstone kräva korrekt fakta och att kontexten framgår.
 

Om tutt-sången i sig var tramsig så var öppningsnumrets ängsliga metanivå mer intressant. Inför en driljard tittare ägnade Seth MacFarlane en kvart åt att förutse vilka reaktioner hans insats skulle få. En förvånansvärt lam helgardering av MacFarlane, men mer självklar för Oscarsgalan som verkar lida av identitetskris.

Vill man bryta ny mark ­utan att stöta sig med ­Hollywoods kunglig­heter ska man nog överväga en annan konferencier än mannen bakom tv-­serien ”Family Guy” och ­filmen om ”Ted”, nallebjörnen som ­sätter på en tjej med en ­palsternacka och sen ­säljer den till en ­familj med ­fyra barn.
 

Det är svårt att tänka sig en mer usel utgångspunkt för humor än skämt som behagar alla. Vilket jag misstänker att MacFarlane – helgarderingar till trots – håller med om. Annars hade han inte kört skämtet om att ”Django unchained” är en hypervåldsam film, eller som Rihanna och Chris Brown kallar det – en datemovie. Ungefär då twittrade Donald Trump att det var en tråkig gala, att ­Michael Douglas och Jane Fonda såg fantastiska ut, att han inte har peruk och att det var dags att gå och lägga sig.

Följ ämnen i artikeln