Svensk politik har aldrig tidigare varit sämre än nu

Svensk politik har urartat till ett ständigt passande. Alliansen kollar på de rödgröna, de rödgröna lurpassar på Alliansen. Och båda blocken sneglar mot Sverigedemokraterna.

Jag kommer att få skit för det här. Men jag vill påstå att svensk politik aldrig tidigare varit sämre än nu. Och det beror inte på illvilja. Utan på oförmåga att lyfta sig själv i håret.

I kväll möts riksdagens åtta partiledare i säsongens första, av två, partiledardebatter. Den kommer med all sannolikhet att bli en fartig tillställning med oneliners som får oss att skratta.

Men oddsen att något viktigt blir sagt är höga.

Svensk politik har urartat till ett ständigt passande. Alliansen kollar på de rödgröna, de rödgröna lurpassar på Alliansen. Och båda blocken sneglar mot Sverigedemokraterna.

Jag kan förstå att det har blivit så. De traditionella blocken vill inte tappa någon enda väljare till motståndarna. Och inget av dem vill tappa till Sverigedemokraterna.

Men förståelse är inte samma sak som acceptans. Ingen parti­medlem, väljare eller samhällsmedborgare borde finna sig i att den politiska debatten töms på idéer. Men det är det som har inträffat.

Med undantag för ­någon enstaka procents framgång sedan valet, för Centern, går det ganska dåligt för ­Alliansen. De har inte lyckats utnyttja regeringens ­tafatthet till sin egen fördel. Och vad beror det på? Att de har slutat med politik och förfallit till ­administration.

Ingen människa blir glad av att arbetsgivaravgiften kapas till hälften eller helt slopas för vissa grupper. Det är byrå­krati, inte politik.

Lika illa ställt är det på regeringssidan och hos deras budgetpartner ­Vänsterpartiet. Vänstern har ökat sedan valet, men generellt går det dåligt även för de rödgröna. Inte en ny idé så långt ögat når.

Och i takt med Sverigedemokraternas framgångar hos väljarna har de övriga partierna anpassat sig till dem. Inte till fullo, men så långt den ­egna parti­opinionen kunnat svälja det.

Jag har varit politisk ­reporter i mer än trettio år. Aldrig tidigare har jag upplevt en sådan ängslighet. Rädslan för att tappa en halv procent eller kanske flera procent till något annat parti präglar debatten. Partiföreträdare som sticker ut och uttrycker en avvikande åsikt straffas genom att bli fråntagna sina uppdrag.

Om inte det här mönstret bryts står vi inom kort inför stora problem. Det offentliga beslutsfattandet utgår från att människor vill engagera sig i politiska partier och ta uppdrag i kommuner, regionalt och på ­nationell nivå.

Men för att människor ska vilja engagera sig krävs visioner, spännande framtidsprojekt. När hörde ni senast talas om något sådant?

Göran Persson vill i alla fall bygga en ny stad helt i trä. Alltid något.

5 saker att hålla koll på i veckan

Första stormästarmötet

Säsongens första partiledardebatt organiseras av SVT i kväll då riksdagens åtta partiordföranden drabbar samman i direktsändning. ­Ämnena avslöjas alldeles innan. Men ekonomi, sysselsättning och integration är inga vilda gissningar. På ­onsdag är det dags för rond två, i riksdagen.

Nyfiken på Gorbatjov?

Det är 25 år sedan Sovjetunionen upphörde att existera och en av de bidragande orsakerna var president Michail Gorbatjovs perestrojka. I Malmö möts han och USA:s dåvarande utrikes­minister James Baker för att diskutera supermaktens sammanbrott och Berlinmurens fall. Kul? Tror det.

Möts i lilleputland

Finansminister Magdalena­ Andersson (S) och hennes EU-kolleger möts på ­tisdag i Luxemburg, där alla ministerrådsmöten äger rum i oktober. Gruppen fattar de formella beslut som ofta i praktiken har tagits på förmötet med euroländernas finansministrar. Det är bara att bita ihop och le.

Svara på frågor

Att undvika att svara på en fråga genom att svara på en som inte ställts är en konst i politiken. Stefan Löfven (S) har chans att briljera på området på torsdag under statsministerns frågestund i riksdagen, en programpunkt som återkommer ungefär en gång i månaden. Vi får se hur det går.

Doktor Lagerbäck, antar jag

Förre förbundskaptenen för fotbollslandslaget, Lars Lagerbäck, är en av dem som utses till hedersdoktor vid Mittuniversitetet i Östersund på fredag. Därmed kan han titulera sig doktor om han vill. Han får titeln för framstående insatser för den ­region universitetet verkar i.