Fransk kommun slopar smartphones för barn
Invånarna i den lilla franska kommunen Seine-Port folkomröstade i februari för ett smartphone-förbud framför stadens skolor, i dess butiker och i mindre folksamlingar på allmän plats. Kommunen har samtidigt förbundit sig att bygga en idrottsplats och starta en filmklubb för ungdomar. Borgmästaren kommer också att erbjuda högstadieelever en enkel mobiltelefon utan internetuppkoppling gratis, om föräldrarna lovar att inte ge dem en smartphone före gymnasiet.
Det är ett juridiskt snårigt projekt förstås och några böter går inte att utdöma. Men det är en del av en allt större trend i Frankrike.
Täten har, kanske något överraskande, Éric Cantona tagit. Den gamle fotbollshjälten är en del av vad som börjar likna en fransk folkrörelse: Motståndet mot att utrusta barn med skärmar. Cantona har förbjudit sina två yngsta, 11 och 15 år gamla, att använda mobiltelefoner och har på kuppen blivit något av en galjonsfigur för ett problem de flesta föräldrar känner igen sig i.
– Tiden som andra barn tillbringar framför sina skärmar ägnar mina åt att spela musik, idrotta, måla och ha tråkigt, säger Cantona, 57.
I Frankrike finns nätverk med tiotusentals familjer som stöttar varandra i sin skärmvägran och i veckan lanserades en ny mobiltelefon för målgruppen, med pekskärm men utan internetuppkoppling.
Landets premiärminister Gabriel Attal har adresserat smartphone-användandet hos barn och unga som ett folkhälsoproblem. I tisdags presenterade en expertgrupp sitt utlåtande för den franska regeringen på en presskonferens på Élyséepalatset. Rapporten, som för övrigt är döpt till ”På spaning efter den tid som flytt”, är rätt kompromisslös i sina slutsatser. Man förordar totalt skärmförbud för barn under tre år, mycket begränsat användande och då alltid med ”pedagogiskt innehåll under föräldrarnas uppsikt” upp till sex år. Utredningen föreslår att både tv-apparater och andra skärmar förbjuds helt på skolor upp till mellanstadiet.
Mobiltelefoner? Inte före elva års ålder och då utan internetuppkoppling. Från 13 år anser man att föräldrar kan börja introducera smartphones för barnen, sociala medier anses inte lämpligt före 15 års ålder.
Den franska snittåldern för att få en första smartphone ligger nu strax under tio år, i jämförelse med Sverige där hela sju av tio lågstadieelever uppger att de har en en. Men problembilden är densamma: Näthat på sociala medier, stillasittande och övervikt och ett beroendeframkallande scrollande med konsekvenser vi inte vet vidden av.
Psykiatrikern Amine Benyamina, en av två ordförande i expertgruppen, hostade nästan till när jag ställde en fråga utifrån den svenska något mer skärmliberala kulturen för barn, och svarade:
– Jag har förstått att situationen i Sverige på det här området är katastrofal.
Fråga 1: Hur vet vi då att detta inte är den nya videovåld-debatten, det vill säga en larmande vuxengeneration vars farhågor om barns och ungdomars nya vanor kommer helt på skam vad det lider? Tänk om vi bara har moralpanik!
Mja. Från medicinskt håll ser man redan närsynthet, kognitiva problem, sämre språkutveckling, sömn- och koncentrationssvårigheter och ångest och depression som ett resultat av skärmanvändande hos barn.
Fråga 2: Och hur i hela friden ska man ta bort ett inslag som redan är en stor del av de flesta ungdomars liv från barndomen, ett område där nästan all kommunikation med omvärlden numer sker?
Amine Benyamina, på presskonferensen i Elyséepalatset:
– Det handlar om att ”avnormalisera” ett beteende tillsammans. För några år sedan rökte fransmännen ofta inomhus, men idag skulle ingen få för sig att tända en cigarett här.