Europa långt ifrån superviktigt längre
BRYSSEL. Här står EU:s ledare och tycker att de är superviktiga.
Glöm det.
Det har aldrig varit tydligare att kampen om makten över världen står mellan USA och Kina.
I går kväll samlades EU:s regeringschefer till ett avgörande möte om framtiden, klimatet och Greklands usla ekonomi. De uppfattar sig själva som jätteviktiga.
Men det har aldrig varit mer uppenbart än nu att världens viktigaste länder är USA och Kina. Och att USA seriöst utmanas av tigern i öster.
Ett exempel är Googlekriget.
I januari hackades bland annat människorättsaktivister som använde sig av Googles mejl. Även företag i Kalifornien hackades.
Google anklagade Kina för att stå bakom hackningen och hotade att häva censuren. I tisdags slog de till, all trafik omdirigeras till Google i Hongkong. Där är det enklare att slippa undan ”den gyllene skölden”, den kinesiska blockeringen av otillåtna sökord.
Affären har politiska övertoner. USA:s utrikesminister Hillary Clinton har ställt sig bakom Google, företaget kontaktade National Security Council innan de klippte fastlands-Kina.
Men internet är bara ett av de många områden där kraftmätningen mellan Kina och USA pågår.
Ekonomiskt är USA beroende av Kina som köpt amerikanska statspapper för 5?500 miljarder konor. Under de närmaste åren väntas USA behöva finansiera sina gigantiska statliga budgetunderskott med upp till 9?000 miljarder. Var finns pengarna? Svar: Kina.
USA anklagar trots beroende Kina för att medvetet undervärdera sin valuta, yuan. Det skulle gynna kineserna som får lättare att sälja, och missgynna amerikanerna som får svårare att sälja sina produkter. I april tar USA ställning till om de officiellt ska klassa Kina som valutamanipulatör.
Förra året gick Kina om Tyskland som världens största varuexportör.
I maj öppnar världsutställningen i Shanghai, en gigantisk uppvisning där kineserna satsat dubbelt så mycket pengar som på Peking-OS.
Dalai Lamas besök hos president Obama och försäljning av nya vapen till Taiwan, som Kina ser som en utbrytarrepublik, uppfattar Kina som provokationer. Medan USA ser det som en naturlig del i skapandet av en säkrare värld.
Medan armbrytningen pågår över Stilla havet möts EU:s ledare i Bryssel för att lösa Greklands ekonomi. Men världen styrs inte längre härifrån. Eller från London, Paris eller Berlin.
