Prilligt kungaspråk skapar känslomässiga krymplingar
När Estelle döps i dag är det lätt att räkna ut hur händelsen i efterhand kommer att refereras eftersom det finns ett slags språk reserverat av kungligheter och ett annat för kungligheter.
Jag blev sittandes länge med Mattias Sandbergs intervju med kungen som publicerades här i tidningen förra söndagen. Det var ett ordgrant citerat, kryptiskt meddelande, så som vi lärt oss att kungen kommunicerar. Intervjun gjordes i Tjeckien under en resa med svenska näringslivsföreträdare och på frågan vad som gjort starkast intryck på statschefen så var det besöken på små och stora företag. ”En del saker är ju ganska komplicerade. Jag klarar inte av alla krumelurer här när det gäller vissa områden. Men det är väl helheten (...) det är det där. Man lär och tar av varandra hela tiden. Det är samarbete och det är det det går ut på.”
Annars beskriver kungen resan som ”väldigt spännande” och ”underbar”. Adjektiv som svårligen kan beskriva en resa till Tjeckien, om man inte råkar vara kunglig. Men alla människor har inte lätt att uttrycka sig och över det finns det ingen anledning att göra sig lustig. Jag misstänker att kungen, som ofta verkar obekväm i intervjusituationer, av just det skälet lutar sig mot intetsägande glosor.
Det här tomma språket har muterat i vecko- och kvällspress. I Svensk damtidning är Carl Philip och Sofias nya hus inte ett hus utan ett kärleksparadis och i en citatrubrik över de nya bilderna på Estelle säger Victoria ”Min älskade lilla gullunge ...”. Vilket ingen kan veta att hon tänker.
Hon kanske funderade på hur hon skulle hålla hakan för att se smal ut på bilderna som togs bara några veckor efter förlossningen. Williams och Kates första år som gifta är underbart och efter Carl-Johan Bernadottes begravning i förra veckan staplades beskrivningarna på varandra om hur Victorias tårar strömmade över favoritonkeln. Ett ord som inte hörts i Sverige sedan den tid då det fortfarande dracks punsch på punschverandor.
Med prilligt blomsterspråk skapar vi emotionella krymplingar oförmögna till annat än att antingen bryta ihop i tårar eller jubla över gudomlig babylycka. Ett överspänt och hysteriskt språk som beskriver en mytisk och förunderlig värld och samtidigt upprätthåller avståndet mellan vi och dom.