Nytt regeringskaos i höst – var så säker

Flera alternativ – men inget övertygar

Tre veckor kvar till valet och fortfarande kompakt dimma kring hur landet ska ledas i fortsättningen.

Alternativen är flera – men inget är särskilt övertygande.

Partiledarna under Aftonbladets debatt.

Centerledaren Annie Lööf var först att grillas i SVT:s traditionella partiledarutfrågningar. Precis som andra partiledare i andra sammanhang pressades hon på svar i regeringsfrågan utan att den täta dimman lättade.

PLUS: LISTA: Så mycket tjänar alla i riksdagen

För närvarande finns åtminstone fyra alternativ. Men stabiliteten i dem är föga imponerande.

1. Moderaterna och Kristdemokraterna

Aktuell: Om M, KD, L och SD får minst 50 procent av rösterna.

De stöttar idén: M, KD och i viss mån SD.

Problem: En koalition med mycket smal bas i riksdagen. Kräver att L och SD ingår i regeringsunderlaget. Mycket stora frågetecken om hur de fyra partierna ska kunna enas om en budget. Åsiktsskillnaderna är mycket stora, både om utgifter och inkomster.

Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M).

2. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna

Aktuell: Som i alternativ ett.

De stöttar idén: Liberalerna. M och KD är tveksamma, de litar inte riktigt på att Liberalerna håller ihop. SD är behärskat fientliga, de gillar inte alls Liberalerna.

Problem: Som i alternativ ett.

Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M).

3. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern

Aktuell: Om de fyra rödgröna partierna får en majoritet av rösterna.

De stöttar idén: Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Problem: Många. Det största är att Centern vägrar sitta i samma regering som Vänsterpartiet. Än så länge måste man betrakta den här konstellationen som enbart teoretisk.

Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S), Nooshi Dadgostar (V) och Annie Lööf (C).

4. Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och ?

Aktuell: I Annie Lööfs huvud.

De stöttar idén: Centern

Problem: För närvarande en helt orealistisk idé. Det Lööf tänker sig är att Magdalena Andersson bildar regering med partier i politikens mittfält. Den regeringen ska inte samarbeta med SD.

Historiskt har det i genomsnitt tagit fyra dagar att bilda regering i Sverige. Men vi minns alla med skräck hur lång tid det tog efter förra valet – 134 dagar eller 4,5 månader.

Den här gången kommer det inte heller gå på fyra dagar. Men sannolikt tar det inte lika lång tid som förra gången, trots de många problem man redan nu kan se framför sig.

Varför det, undrar du kanske? Skälen är framför allt två.

Först och främst är partierna och partiledarna mentalt förberedda på att det inte är som det brukar. Den beredskapen saknades 2018.

Dessutom saknas en komponent som var i högsta grad närvarande då – den borgerliga Alliansen. De fyra partierna som ingick i den ville inte inse att deras framgångsrika bygge låg i ruiner, sprängt av olika syn på Sverigedemokraterna. Det försenade processen rejält.

Årets val är ovanligt även på andra sätt. För första gången på tjugo år saknas i förväg hopsnickrade regeringsalternativ med färdiga budgetar i bakfickan.

2002 gick alla partier, precis som nu, till val i ensamt majestät. 2006 gick Alliansen till val med ett mycket omfattande gemensamt valmanifest. 2010 fick de följe av ett rödgrönt alternativ lett av Mona Sahlin (S). 2014 och 2018 var Alliansen åter ensamma på plan med att gå till val på en gemensam plattform.

Nu diskuteras flera regeringsalternativ – men inget övertygar. Räkna med nytt regeringskaos i höst.

Magdalena Andersson (S), Märta Stenevi (MP) och Annie Lööf (C).

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.