EU tappar sin internationella auktoritet
Statsminister Stefan Löfven såg allvarlig ut när han kommenterade britternas dramatiska beslut att lämna EU.
Det gjorde han rätt i.
Konsekvenserna för Sverige är dåliga. Eller ytterst oklara.
På kort sikt handlar följderna för Sverige, liksom för resten av världen, om skakiga finansiella marknader. Men de blir med sannolikt kortsiktiga.
De allvarliga konsekvenserna av Storbritanniens beslut att lämna EU är däremot långsiktiga. När britterna utlöser utträdesparagrafen senare i år har de två år på sig att förhandla fram ett nytt avtal med EU. Först när det är klart kan man summera vad det betyder för Sverige. Men redan nu är det möjligt att skönja konturerna.
1. Sverige behöver nya allierade. Storbritannien har ända sedan vi blev medlemmar i EU för 22 år sedan varit Sveriges närmaste bundsförvant. I omröstningarna i rådet, som är ganska sällsynta, röster vi likadant i nio fall av tio.
Det är kanske inte det allra viktigaste. Mer betydelsefullt är att Sverige och Storbritannien lobbar för samma beslut under den ofta långa tid som de förbereds. Det är framför allt i frågor som gäller frihandel och att motarbeta tendenser till detaljstyrning från Bryssel som vi haft sammanfallande åsikter.
Sverige måste alltså skaffa sig nya allierade och enligt regeringen är det redan på gång. Det kommer sannlikt inte vara ett, utan en palett av länder, som Sverige kan samarbeta med i olika frågor. De svenska diplomaterna i Bryssel får kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare.
2. Euroländerna får mer att säga till om. Som största land utan euro har Storbritannien varit inte en garant, men en bromskloss, för den maktförskjutning som pågått under lång tid i EU. Nämligen att euroländerna fattar beslut i slutna rum utan att de andra länderna får vara med.
Sannolikt kommer den trenden att accentueras utan Storbritannien i EU. Det är till stor nackdel för Sverige.
3. Dyrare att exportera till Storbritannien. Sverige är ett litet exportberoende land, Storbritannien är vår fjärde största exportmarknad. Man måste utgå ifrån att britterna hamnar utanför EU:s tullmur eftersom man sällan både kan äta kakan och behålla den. Den inre marknaden är en av de stora fördelarna med EU-samarbetet.
Det betyder att svenska varor blir dyrare i Storbritannien. Det drabbar de företag som säljer dit.
4. Oklar framtid för svenskar och svenska företag i Storbritannien. Omkring 100 000 svenska bor i Storbritannien. Knappt 28 000 är mantalsskrivna där och för dem betyder den brittiska utmarschen sannolikt ingenting.
Men vad händer med resten, de som pluggar och har tillfälliga jobb i Storbritannien? Det är ytterst oklart och blir en av knäckfrågorna i utträdesförhandlingarna.
Omkring tusen svenska företag är representerade i Storbritannien, bland annat tre av de fyra storbankerna. Handelsbanken har tio procent av sin verksamhet på ön.
Vad händer med dem och vad betyder brexit för Londons roll som Europas finanscentrum? Mycket oklart det också men utgångspunkten är att det är till nackdel.
Stena Line har redan flaggat för att de tio fartyg som är registrerade där kommer att omregistreras till andra länder.
5. EU tappar auktoritet. Storbritannien är ett av EU:s största medlemsländer och det första som lämnar unionen. Konsekvenserna av det är solklara, EU tappar internationell auktoritet.
Det är negativt för Sverige. EU är den viktigaste internationella organisation vi är med i, det är vårt sätt att ha ett ord med i laget när de stora jättarna gör upp.
Man kan också misstänka att mycket av EU:s arbete under de närmaste åren kommer att koncentreras till britternas utträdesförhandlingar. Inte till andra viktiga gemensamma frågor. Även det är dåligt för Sverige.
- Vårt behov av ett fungerande europeiskt samarbete har aldrig varit större, sa statsminister Stefan Löfven (S). Det tyckte tyvärr inte britterna.