De kommer snabbt och de tar våra jobb

Är den här typen av robotar framtidens arbetare? undrar Henrik Torehammar.

Jag blev helt bubbellycklig när jag såg R2D2 i den nya Star Wars-trailern. Hur kan man inte älska en blippbloppande, rullande soptunna vars bästis C3P0 är en guldig, sur gayfarbror?!

Hollywoodbilden av robotar har väldigt lite med verkligheten att göra, utan mer med sci-fi-författares behov av människoliknande karaktärer som kan göra dramaturgiskt relevanta saker som att storma ut ur ett rum på plåtben. Blir lite bättre action så.

Filmernas androider gjorde att vi missade att alla plötsligt hade en liten robot som kan tala med oss och sitter på all världens samlade kunskap i vår svettiga framficka. Och nu börjar det märkas.

Den pågående automatiseringen har slagit ut 450 000 jobb, säger Stefan Fölster i DN.

Inom 20 år kommer hälften av alla jobb att ha försvunnit – tänk på bankkontor som flyttat till mobilen eller hur vi numera alla leker kassör när vi checkar ut på Coop.

Vad händer om dessa jobb inte hinner ersättas av nya, frågar sig experter i SvD.

Förståsigpåarnas grundläggande teori är att vi lever i en sådan där magisk tid, när framtid blir samtid. Datorkapaciteten rusar i höjden och saker som för några år sedan avskrivits som tekniskt omöjliga, som självkörande bilar eller mjukvara som simultantolkar, är här nu. Hej då alla som kör långtradare eller taxi, översätter eller jobbar i ett call center.

Om arbetarklassens och medelklassens jobb utraderas – vad händer med vårt samhälle? När de som förlorat inser att det var appar som var boven, inte Thatcher eller invandrare, kan vi få se framtidens lynchmobbar samlas för att slå sönder de mekaniska ersättarna.

Svensk politik har nästan ingenting att säga om robotiseringen – om man inte ska räkna in

Anna Kinberg Batras träffsäkra imitation av en hubot i Agenda. Sossarna, vars väljarbas riskerar eliminering, har valt att tillsätta en osexig utredning. Partiet som verkar gå igång på språkliga ohyggligheter som ”innovationskatapult” och ”nyindustrialiseringsstrategi”kunde väl åtminstone utse en robotminister!

Frågorna är många – allt från regleringar (vem är ansvarig när en självkörande bil krockar?) till lösningar (utbildning – alla kan och vill bli civilingenjörer!) och framför allt – vem betalar? Kan vi få digitaliseringens vinnare, urbana konsulter som fakturerar sin hjärnkapacitet, att betala ännu mer i skatt för att förhindra att Dalsland blir Detroit?

Men vi måste börja prata om det här nu. För när nästa steg kommer, när robotar börjar utveckla egna medvetanden, då kommer vi att ha lite andra saker att oroa oss för.

Elakast just nu

Partajs parodi på kulturprogrammet Kobra vars jakt på ”kreativa bildlösningar” pikas träffsäkert.