Fler fel än rätt av ja-sidan

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-09-12

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ja-sidan hade fel. De hemskheter som skulle drabba Sverige om det blev nej i folkomröstningen om EMU har uteblivit.

Nej-sidans främsta argument i valkampanjen var att man vet vad man har men inte vad man får. EU utmålades som ett centralstyrt stormaktsbygge utan hänsyn till svensk särart och specialproblem.

Ja-sidan däremot hämtade sina viktigaste argument ur plånboken. Om svenska folket valde ja-sedeln skulle det bli klirr i kassan eftersom räntorna skulle sjunka. Blev det nej skulle räntorna gå upp och kronan tappa värde. Dessutom skulle Sverige bli en andra klassens EU-medlem.

Med facit i hand kan man konstatera att ja-sidan hade mer fel än rätt. Det som skulle inträffa gjorde inte det.

Räntan. Räntan har inte, som ja-sidan hävdade, gått upp. Den har tvärtom sjunkit. Riksbankens viktigaste styrränta var 2,75 procent vid folkomröstningen. Sedan dess har den sjunkit till 2 procent.

Det råkar vara exakt den nivå som euroområdets centralbank ECB låg på för ett år sedan. Och där den fortfarande ligger kvar.

De olikheter som fanns har alltså jämnats ut - till Sveriges fördel.

Kronan. Kronan har inte sjunkit som en sten. Däremot har den minskat marginellt i värde sedan folkomröstningen. Då fick man 11,02 euro för en hundralapp. Nu får man 10,87, 15 cent mindre. Ingen stor förändring, men i negativ riktning.

Sveriges inflytande. Förre riksbankschefen Bengt Dennis har sagt att det krävs tre saker för att få rejält inflytande i EU. Att vara ett stort land, medlem i Nato och ha gått över till euro. Sverige uppfyller inte något av kriterierna.

Men möjligen har värdet av att delta i valuta-unionen minskat. För ett år sedan, i samband med folkomröstningen, bestod EU av 15 länder. 12 av dem hade bytt sin gamla valuta mot euro.

I maj växte EU med ett "big bang". Av dagens 25 medlemmar står en majoritet, 13 stycken, utanför eurosamarbetet.

Inget toppresultat

En majoritet kan visserligen diskrimineras. Men det är sällsynt. Alltså har Sveriges inflytande i unionen inte påverkats av att det blev nej i folkomröstningen. Åtminstone inte ännu.

Två fel av tre. Inget toppresultat precis.

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln