Inget babbel när jag mötte Hillary Clinton
Det är inte ofta jag blir imponerad.
Men Hillary Clinton utstrålade kompetens. Hon var elegant utan att vara överdådig. Och hon uttryckte sig med precision. Inget babbel där inte.
Det var en söndag i början av juni för tre år sedan. För första gången sedan 1976 besökte en amerikansk utrikesminister Sverige.
På Skeppsbron i Stockholm stod hennes svenska värd Carl Bildt (M) och väntade. Inte en akademisk kvart utan i 45 minuter.
Väntan blev inte mindre oartig av att vädret var uselt. Dagen innan hade ett 84-årigt köldrekord slagits och den här dagen var marginellt bättre. Dessutom regnade det.
När kortegen äntligen dök upp bröt solen genom de blygrå molnen. ”Oh, Carl”, sade Clinton och kramade honom. ”I waited for the sun to come out (jag väntade solen”). Det räckte för att sudda bort även de suraste minerna.
Jag var gäst på den tre timmar långa båtresan med Clinton, Bildt och deras staber. Skärgårdsbåten Riddarholmen åkte av och an till Vaxholm med poliser överallt, ombord, vid sidan av och ovanför fartyget.
Medierepresentanterna var inte många och vi var tillsagda att inte befinna oss på samma däck som ”Madam Secretary”. Det missade jag, inte bara en utan två gånger och fick därför se Hillary Clinton agera på nära håll.
Hon imponerade. Inte bara på grund av sin lättsamma elegans. Utan också för att hon utstrålar kompetens. Hillary Clinton är ingen man sätter sig på i första taget.
Hennes retoriska skicklighet förpassar den svenska politiska eliten till gärdsgårdsserien. Kanske för att hon är jurist. Kanske för att hon genom åren lärt sig att säga den hon vill säga, inte mer. Men inte heller mindre.
- Jag gör sedan länge skillnad på ord och handling, sade Clinton under Stockholmsbesökt. En elegant avrättning av ordbajsare. Och en uppskattning av dem som gör snarare än snackar.
Nu vill Hillary Clinton tillbaka till politiker och hoppas vara demokraternas presidentkandidat i valet i november 2016.
Det finns saker som talar för henne. Hon är kvinna, vilket dock inte var till någon hjälp 2008 då hon också tävlade om att bli demokraternas kandidat.
Hon har ett CV som är långt som ett höghus. Om hon lyckas vinna valet flyttar hon och maken Bill tillbaka till Vita huset 24 år efter de flyttade in förra gången.
Hon var en ovanligt aktiv First Lady och fortsatte efter makens år som president sin politiska karriär. Först som senator för New York, sedan som utrikesminister.
Hennes kontaktnät är imponerade. Under sin tid på amerikanska UD besökte hon 112 länder.
För henne talar också att trängseln bland kandidaterna på den demokratiska sidan inte är överväldigande. Tvärtom är det påfallande glest.
Mot Clinton talar däremot också den långa erfarenheten. Väljare vill veta vad som ska hända inte vad som redan är gjort. Kan Hillary Clinton efter sina många år på den politiska toppen förmedla den känslan? Inget är omöjligt men videon hon släppte när kampanjen lanserades gav inget svar.
Efter Stockholmsbesöket gjorde jag följande observation. ”Hillary Clinton utstrålar kompetens och målmedvetenhet. Men inte framåtriktad energi.” Det är inte gott tecken för den som vill ta över efter Barack Obama.
Åldern skulle, i alla fall hos oss, också vara ett problem. Clinton fyller 68 i höst och skulle alltså fylla 70 år under sitt första år som president. Obama kommer vara 56 år när han slutar. George W Bush var 63.
Men för Sverige skulle det inte vara någon nackdel om Hillary Clinton gjorde comeback i Vita huset. Kontakterna med framför allt Carl Bildt är väloljade.