Kravallerna i Göteborg visar hur farligt internet kan vara
Internet, världens största datornätverk, har en lika fascinerande som obehaglig kraft.
Upploppet i Göteborg visar hur hat som sprider sig snabbt kan leda till kaos.
Det är en källa till frihet, det har varit ett redskap då diktaturer har störtats. Internet är en revolution och en fantastisk landvinning.
Men här finns en också en baksida: förtal, lögner som sprider sig blixtsnabbt och inte kan tvättas bort.
Inte minst ungdomar är utsatta. Det hånas, mobbas och förtrycks.
Upploppen i Göteborg visar hur snabbt ett förlopp kan ske. Några ungdomar och deras påstådda sexuella historik hängs illvilligt ut på nätet, en motgrupp bildas, skeendet eskalerar snabbt under natten.
Fullt rimliga invändningar mot de olagliga publiceringarna blandas med hot, någon vill ta livet av sig, andra pratar om att misshandla flickan som påstås ligga bakom kampanjen.
Nästa dag upplopp, en stängd skola, misshandlade ungdomar.
Att så här tidigt försöka analysera och förklara hur kaoset uppstod låter sig inte riktigt göras.
Och låt oss inte drabbas av moralpanik, videovåld och dansbanelände. Upploppet är inte internets fel. Det har alltid funnits ungdomar som har velat slåss, som jagar spänning, som är uttråkade och söker sig dit där något händer.
Att flickor som bejakar sin sexualitet blir kallade horor är inte heller någonting nytt. Så har de patriarkala strukturerna alltid sett ut.
Problemet med internet är att förtalet och den illvilliga ryktesspridningen får en helt annan spridning: det som en gång i världen var byskvaller, för den drabbade nog så påfrestande, är nu allmänt tillgänglig information.
Det här utvecklade Thomas Häggström, chef på åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm, i rapporten "Trygghet på internet" för några månader sedan.
Han konstaterade att i synnerhet ungdomar drabbas av förtal på nätet. Och att åklagarna i någon mån har varit bakbundna av att lagens bestämmelser om ärekränkning skrevs under en tid då ingen kunde tänka sig en teknikutveckling som ledde till att vem som helst med några snabba nedslag på datorns tangenter kan sprida vilken smörja som helst om människor till en hel värld.
Rapporten gav hårresande exempel på förtal de senaste åren som polisanmälts, men slängts i papperskorgen.
I samband med att analysen presenterades fick åklagarna direktiv att se allvarligare på fall där någon gjort sig skyldig till omfattande spridning av följande:
Bilder eller uppgifter av sexuell art om den utpekade. Påståenden om att någon har gjort sig skyldig till grov brottslighet. Andra uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens.
En 17-årig flicka är nu misstänkt för förtal. Kanske är hon skyldig, kanske är även hon utsatt för felaktig ryktesspridning.
Bråken i Göteborg är hur utredningen än slutar en påminnelse om vilken värld våra ungdomar lever i.