Valet en riktig nagelbitare

gör valet osäkert Göran Hägglund (KD) och Maud Olofsson (C) står utanför dörren till riksdagen i den nya SCB-mätningen. Sverigedemokraterna med Jimmie Åkesson i spetsen tycks däremot ha foten i dörrspringan.

Centern och Kristdemokraterna riskerar att falla ur riksdagen.

Sverigedemokraterna har chans att komma in.

Höstens val blir en riktig nagelbitare.

Två gånger om året mäter Statistiska centralbyrån väljarsympatierna. Sedan valet 1973 har det block som lett i SCB:s majmätning också tagit hem valsegern.

I årets upplaga leder de rödgröna med sex procentenheter eller omkring 330 000 personer. Klappat och klart för Mona Sahlin som statsminister alltså?

Nix, pix. Det enda man kan säga i dag, drygt tre månader i förväg, är att det ser ut att bli mycket jämnt. Men det är nästan alla svenska riksdagsval.

Osäkerhetsfaktorerna är däremot fler än de brukar vara. Här är de största:

1. Centern. En räknenisse hos alliansen har tagit bort de viktningar som SCB gör innan de presenterat sin väljarbarometer. Bland annat tar SCB hänsyn till hur väljarna tror att de röstade i förra valet.

Enligt denna oviktade mätning skulle bara 3,7 procent rösta på Centern som alltså skulle tvingas lämna riksdagen 100 år efter de bildades.

2. Kristdemokraterna. Enligt den oviktade mätningen skulle 3,9 procent rösta på KD som alltså skulle få göra Centern sällskap ut genom dörren.

Utan Centern eller Kristdemokraterna har Fredrik Reinfeldt ingen chans att sitta kvar i som statsminister. Då är det adjöss och goodbye för honom för den här gången.

3. Sverigedemokraterna. Enligt den normala, viktade SCB-undersökningen, skulle främlingsfientliga SD få 3,9 procent av rösterna och är alltså snubblande nära riksdagsplatser.

Det skulle möblera om den politiska kartan rejält.

4. Nyare mätningar. SCB:s mätning gjordes mellan 28 april och 30 maj. I senare mätningar från Novus och Demoskop, som gjorts efter de rödgröna presenterade sitt ekonomiska alternativ, har alliansen haft övertaget över de rödgröna.

5. Väljarna. 1964 bestämde sig 18 procent av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under själva valrörelsen, alltså de sista fyra till fem veckorna före valdagen.

I förra valet var det 58 procent, alltså nästan sex av tio. En tredjedel väntade till allra sista veckan. Och en tiondel bestämde sig först på själva valdagen.

Den nya riksdagen som samlas i oktober ser alltså ut att kunna bestå av fem, sex, sju eller åtta partier.

Men statsministern kommer att heta Reinfeldt eller Sahlin. Det är åtminstone – nästan – spiksäkert.

Följ ämnen i artikeln