Polischefen kunde göra karriär – trots pedofiluppgifter

Eric Tagesson

Polischefen som utreddes för barnpornografibrott gjorde karriär inom myndigheten – trots flera anmälningar mot honom.

De första gjordes redan innan han anställdes hos polisen men upptäcktes inte när han fick jobbet.

Först när den tredje anmälan kom in inleddes en förundersökning – som lades ner utan att man ens förhört polischefen.

Aftonbladet kunde i mellandagarna avslöja ett en högt uppsatt chef inom polisen utretts för barnpornografibrott. Åklagaren som ledde förundersökningen valde dock att lägga ner den – utan att polischefen ens förhörts, eller en husrannsakan genomförts.

Detta kritiserades av flera personer inom myndigheten, och av andra åklagare.

Flera personer tipsade

Björn Sellström, verksamhetsspecialist hos polisens särskilda barnpornografigrupp, ville inte kommentera det enskilda ärendet.

– Men generellt sett brukar det inte vara några problem med husrannsakan i barnpornografiärenden. Som regel får man det. Det krävs inte jättemycket bevisning för att få tillstånd.

I fallet med polischefen hade flera personer, oberoende av varandra, kontaktat polisen och berättat om hans sexuella intresse för barn.

– Han har bland annat berättat för en tjej om en bild han har på en ung flicka som utför oralsex på en vuxen man, berättar en av Aftonbladets källor.

Men åklagaren valde trots detta att lägga ner utredningen.

Polischefen kallades i samband med detta till "samtal" med sin chef, som berättade för honom att det pågått en förundersökning angående barnpornografibrott.

Polischefen erkände då enligt Aftonbladets uppgifter direkt att han har en sexuell dragning till barn, och att han haft det i många år.

– Han fick inte sparken, han ombads att säga upp sig, och accepterade det, säger en källa.

Första anmälan 2010

Nu visar det sig, enligt handlingar som Aftonbladet tagit del av och som Ekot först rapporterade om, att larmen om mannens sexuella intresse för barn kom flera år innan han började hos polisen.

Det första tipset om att mannen kunde vara pedofil kom redan i augusti 2010 och fick i polisens system rubriken "Man intresserad av sexuella aktiviteter med barn".

I tipset var den blivande polischefen namngiven och hans personnummer utskrivet. Enligt uppgiftslämnaren hade han berättat om sina sexuella fantasier om barn.

Trots att uppgifterna fanns hos polisen fick mannen i januari 2014 ett chefsjobb på polismyndigheten.

Samma år kom nästa anmälan in.

Enligt den hade polischefen medgett för anmälaren att han ville ha sex med barn, och att han "brukade" åka till allmänna badplatser för att titta på småtjejer – och att han filmat när några tjejer kissade.

Men någon förundersökning inleddes inte, utan uppgifterna betraktades som "underrättelseuppslag".

Gjorde karriär

Istället fick polischefen kort därefter en ny, högre, chefstjänst inom Polismyndigheten och ingick därmed i regionens ledningsgrupp.

Först när tips nummer tre kom in sommaren 2015 lämnades uppgifterna till Särskilda utredningar som i augusti 2015 inledde en förundersökning.

"På befintligt material finns det anledning att anta att brott som faller under allmänt åtal begåtts", skrev utredaren, och åklagare Elisabeth Brandt kopplades in.

Efter drygt en månad lade hon ner förundersökningen med motiveringen: "det finns inte anledning att fullfölja förundersökningen, ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget".

Av förundersökningen framgår att sex personer hörts som vittnen. Men polischefen själv förhördes aldrig. Inte heller gjordes någon husrannsakan eller kontroll av hans dator på arbetsplatsen.

I oktober slutade polischefen sitt jobb efter att han konfronterats med anklagelserna.

”Bristande rutiner”

Polisens informationsdirektör Unni Jerndal var den som ansvarade för rekryteringen av polischefen.

Men hur det kommer sig att uppgifterna om mannens sexuella intresse för barn inte kom fram under anställningsprocessen kan hon inte svara på. Hon kände inte till uppgifterna.

– Nej, det gjorde jag inte. Att säkerhetsprövningen har brustit i det enskilda fallet är allvarligt.

Hon menar att det kan röra sig om bristande rutiner.

– Jag har rekryterat elva stycken chefer och förlitat mig på den process som finns – och om den inte fungerar är det allvarligt.

Lars Björsund, Polismyndighetens säkerhetsskyddschef, säger till Ekot att inte heller han kände till uppgifterna om polischefen, innan förundersökningen inleddes.

– Det här är väldigt beklagligt, för nu i dag har jag fått reda på att det fanns information om personen i fråga. Oavsett hur djup den informationen är så bör den ha kommit fram till den som har gjort säkerhetsprövningen.

– Vi har brustit som myndighet 2014 inför hans anställning om det är så att vi inte fått in den informationen till säkerhetsprövningen. Det är beklagligt och så ska det inte vara.