Färre brott blir lösta

Linda Hjertén

Siffrorna visar hur allt färre brott leder till åtal

Allt färre brott går till åtal, enligt färska siffror som Aftonbladet tagit del.

Trots att polisen sagt att mäns våld mot kvinnor är ett prioriterat brott har antalet ärenden av brott inom nära relationer som redovisas för åklagare störtdykt. 

– Det innebär att mindre rättvisa kommer att skipas. De som begår brott straffas inte i samma utsträckning och det är inte bra, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Svensk polis har den senaste tiden genomgått sin största omorganisation sedan 1965.

I fjol blev 23 myndigheter till en.

Målet med omorganisationen var en effektivare verksamhet där polisen ska komma närmare medborgarna.

Och framförallt att brottsuppklarningen ska öka.

3 500 anmälda brott – dagligen

Men så är inte fallet.

Färska siffror, som visar situationen fram till augusti i år och som Aftonbladet tagit del av, visar att allt fler anmälda brott läggs ned och att allt färre brottmål lämnas vidare till åklagare.

Knappt en tredjedel av de ärenden där polisen inlett förundersökning redovisas just nu till åklagare.

Om ett ärenden inte hamnar hos en åklagare innebär det att polisens utredningar inte höll måttet för att väcka åtal och det i sin tur innebär att färre personer lagförs och att färre brottsoffer får upprättelse.

Varje år anmäls cirka 1,2 miljoner brott till polisen – det handlar om 3 500 varje dag.

Hittills i år, till och med augusti, har 832 000 brott anmälts. 95 000 av dem hamnade hos en åklagare. 484 000 av de anmälda brotten lades ner direkt.

Majoriteten av brotten som inkommer till polisen varje år är så kallade mängdbrott, de vanligaste brotten som medborgarna riskerar att utsättas för. Dit hör stöld, skadegörelse, misshandel och bedrägerier.

Antalet inkomna mängdbrottsärenden har ökat de senaste åren – från 694 383 anmälda brott perioden januari till augusti år 2011 till 713 756 under samma period i år.

”Ett mått på polisens effektivitet”

Men ökningen kan inte förklara den 27-procentiga minskning i antalet mängdbrottsärenden som går vidare till åklagare: från 113 843 under perioden januari till augusti år 2011 till 83 146 under samma period i år.

–  Det finns ju ingen anledning att tro att brottsligheten har minskat under den tiden så utan att spekulera allt för mycket så är det mått på polisens effektivitet helt enkelt, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

– Samhället ska skipa rättvisa. Gör man inte det fungerar vårt samhälle och vår demokrati sämre.

En annan av brottstyperna där minskningen ses tydligt är brott i nära relationer, ett av polisens mest prioriterade områden. Varje år anmäls i genomsnitt 25 000 fall av våld i nära relation.

Brott i nära relation är när du blir illa behandlad av någon som står dig nära– din man, hustru, sambo, förälder eller annan familjemedlem. Misshandel, hot, våldtäkt, ofredande är de vanligaste brotten.

”Ingen chock”

Vad gäller perioden januari till augusti år 2011 lämnades 4320 sådana ärenden över till åklagare. För samma period i år är siffran 2852.

Det handlar om en minskning på 34 procent.

– De brotten är särskilt angelägna att ta itu med, att markera samhällets hållning i de här frågorna. Det är inte säkert att en lagföring får kvinnan, för det är oftast en kvinna som är offret, att må bättre. Men hon får upprättelse, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Ett av skälen till att färre brott klaras upp är enligt uppgifter att antalet gängrelaterade skjutningar och mord skjutit i höjden den senaste tiden.

Det är svårutredda brott som kräver många utredare och som tar fokus från vardagsbrotten.

Ett annat av skälen är just polisens omorganisation som kan bidra till försämringen av resultaten.

– Det är ingen överraskning och ingen chock. Polisen omorganiseras och det tar en hel del resurser i anspråk och orsakar förvirring och kaos. Omorganisationen har varken planerats eller genomförts på ett bra sätt, säger Jerzy Sarnecki.

Får medhåll

Han får medhåll av Bo Wennström, professor i rättsvetenskap med ämnet allmän rättslära som specialitet:

– Det vi ser är en redan nedåtgående trend som har accelererat i och med omorganisationen. Man slog sönder det som fungerade inom polisen och lämnade kvar något nytt som inte fungerar.

– Man har slagit sönder alla utredningsgrupper och har rört på varenda ratt som går att röra på och då blir det så här.

Hur kan man vända trenden?

– Tiden för sådana här stora tankar som man sysselsatt sig måste få ett stopp. Det man måste inrikta sig på är att ordna till de här stora bristerna som finns. Man måste göra ett stopp och sen kan man återgå till de stora tankarna, säger Wennström.

Jerzy Sarnecki menar att uppklarningsprocenten endast är en av delarna som mäter polisens effektivitet. Hur väl man förebygger brott är ett minst lika viktigt mått.

– Det handlar ju inte bara om att sätta dit folk utan även om att förebygga att brott begås. Det som oroar mig med den nya organisationen är man inte ens skaffat sig något system för att mäta hur väl man förebygger. Man har för lite aning.

– Jag hoppas att den negativa kurvan så småningom kommer att vända och att det slutgiltiga resultatet blir bättre än innan omorganisationen.