”S vågar inte säga att de är emot muslimska friskolor”

Uppdaterad 2018-09-04 | Publicerad 2018-03-13

Socialdemokraternas förslag sågas från flera håll.

Bo Nyberg, ordförande för Kristna friskolerådet, kallar det ”desperat”.

– Socialdemokraterna vill blidka folkopinionen som är emot muslimska friskolor, men de vågar inte säga det öppet, säger Bo Nyberg.

Enligt Skolverket finns det ett 60-tal kristna grund- och gymnasieskolor i Sverige, ett tiotal muslimska och två judiska.

Bo Nyberg.

Sammanlagt är det mindre än en procent av eleverna i Sverige som går i konfessionella skolor.

Bo Nyberg, ordförande för Kristna friskolerådet, kallar förmiddagens utspel från Socialdemokraternas för ”desperat”.

Inte minst med tanke på att det läggs fram innan den friskoleutredning som regeringen också har tillsatt är färdig.

– Det handlar bara om att vinna billiga politiska poänger, säger han.

Bo Nyberg är övertygad om att S försöker blidka folkopinionen som är emot de muslimska friskolorna som har misskött sig.

– Man menar muslimer, men vågar inte säga det, sedan undantar man judarna, och går på alla andra religioner. 

”Diskriminering mot de troende”

Det är fel, anser Nyberg. S missar en chans till "integrationsdialog", som han kallar det.

– Jag har själv hjälpt muslimska friskolor. Man glömmer att dessa skolor inspekteras mycket hårdare. Kontrollerna är mycket hårdare än i kommunala skolor. Sen finns det en möjlighet att ställa de som missköter sig under förvaltning, enligt dansk modell.

Han själv är rektor för Källskolan i Kungsängen, med ”allkristen profil”, och säger att även de kristna skolorna möts av fördomar, att många tror att de i själva verket är "som Knutbysekten", som han uttrycker det.

– Jag anser att det här är en diskrimineringskampanj mot de troende i Sverige, säger Bo Nyberg.


ARON VERSTÄNDIG, ordförande i Judiska Centralrådet, kommentar S-förslaget så här:

– De två judiska skolorna som finns i Göteborg och Stockholm är inte religiösa friskolor. De är skolor för den judiska nationella minoriteten. Vi ser därför inte att förslaget primärt påverkar de judiska skolorna, säger han.


MUSTAFA SETKIC, styrelseledamot i Sveriges muslimska råd, som samlar 73 muslimska organisationer i Sverige, säger att hans organisation ännu inte tagit ställning i frågan.

– Om lagförslaget väl läggs fram ska vi titta på det och då återkomma med en kommentar, säger han.

Politiskt finns det majoritet i riksdagen emot S-förslaget. Flera partier är kritiska.


ERIK BENGTZBOE, (M), skolpolitisk talesperson:

– Vi har uppenbarligen haft problem med att religiösa skolor har – i strid mot lagen – bedrivit konfessionell utbildning i Sverige. Men att komma tillrätta med det handlar ju om att skärpa tillsynen och skärpa de nationella regelverken så att det blir 100 procent tydligt att det verkligen är förbjudet med konfessionella inslag i utbildningen.

– S slår in öppna dörrar för att försöka dölja det faktum att man inte klarar av att sköta tillsynen av skolan i dag.


JAN BJÖRKLUND, (L), partiledare:

– Extremismen breder ut sig i våra förorter, och de religiösa friskolorna bidrar till det. Så jag vill införa ett totalstopp för nyetablering. Sen får man kritiskt granska hur man gör med de som finns, de bör inte få växa ytterligare till exempel och man bör göra en stenhård granskning av förhållandena där.

– Jag vill ha ett stopp för religiösa friskolor. Skolan ska undervisa om religion, inte förkunna religion.


ANDREAS CARLSON, (KD), skolpolitisk talesperson:

– Det är helt fel att dra alla religiösa friskolor över en kam. För det finns många kristna friskolor som har en väldigt bra verksamhet som erbjuder annan skolmiljö än kanske den kommunala.

– Och vi ser att den valfriheten, som ju faktiskt är inskriven i Europakonventionen, måste försvaras. Men med det sagt: på de skolor där det brister, där man inte följer svensk lagstiftning eller skolans läroplan, där måste det finnas en fungerande tillsyn. KD:s förslag är att de skolor som inte når resultat, följer svensk lag eller läroplanen ska kunna stängas. Oavsett om de är privata, kommunala eller har någon annan huvudman.


STEFAN JAKOBSSON, skolpolitisk talesperson, (SD):

– Återigen visar S att de går till val med ett B-lag, när man inte ens kan göra en korrekt analys av ett simpelt problem. Vi står fast vid att inga nya skolor skall nyetableras innan de nya reglerna om tillstånd och tillsyn är på plats på Skolinspektionen som tidigare har föreslagits.

– Att förbjuda väl fungerande skolor för att några få inte sköter sig, och inte följer att utbildningen skall grundas på icke konfessionell grund samt västerländska kristna värderingar, är ett skämt. 


EMMA STARK, pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):

– Vi vill bli kvitt de oseriösa aktörerna som inte följer de värderingar som de ska. Gustav Fridolin har precis till satt en utredning kring det. Den har fullt mandat att titta på vad som är möjligt utifrån internationell rätt och man är i den utredningen även fri att titta på paragrafen i skollagen som reglerar de konfessionella inslagen i fristående skolor.

– Men vi har inte några problem med de seriösa aktörer som länge har drivit en skolverksamhet i Sverige.


PHILIP BOTSTRÖM, SSU:s ordförande:

– Äntligen! Vi har drivit det här i 15 års tid och tycker att dagens system är helt sjukt, där vem som helst, när som helst och nästan hur som helst kan komma in i svensk skola och indoktrinera våra barn. Ett sådant system vill vi inte ha i Sverige. I svensk skola är det lärare och rektorer som ska styra, inte präster och imamer, säger han.


ULRICA CARLSSON, (C), skolpolitisk talesperson:

– Först ger man sig på aktiebolagen i vinstfrågan och nu är det konfessionella friskolor. Jag vet inte vilken grupp av friskolor man tänker ge sig på nästa gång. På något sätt är det en strategi att man tycker att det är kommunerna som ska vara huvudmän. 

– Men jag stämmer också in i den kritik som finns mot vissa och man måste kunna säkerställa att man lever upp till demokratiska värderingar i skolan. Det är självklart, att tillsynen ska kunna säkerställa det.