Regeringens plan: hårdare tag mot religiösa friskolor

Publicerad 2018-03-11

Regeringen skärper tonen mot religiösa friskolor.

En utredning ska se över hur lagstiftningen kring de som vill driva skolor ska bli hårdare.

Men något totalförbud är inte aktuellt.

– För min del ser jag inga poänger med att attackera judiska skolor som funnits i Sverige sedan 1950-talet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

De senaste åren har en debatt kring religiösa friskolor rasat i Sverige. Flera uppmärksammade fall som handlat om hur religion går före demokrati och barns rättigheter har framkommit.

Nyligen rapporterades det om etableringen av en muslimsk förskola i Borås, som kommunen inte fick stoppa, där rektorn sagt att olika lagstiftning ska gälla för män och kvinnor. Ett annat uppmärksammat fall handlar om frikyrkosekten Plymouthbrödernas skola.

Totalt finns i dag drygt ett 60-tal skolor i Sverige med så kallad konfessionell inriktning, de allra flesta på kristen grund. Dessutom finns en rad förskolor.

Regeringen har skärpt reglerna, bland annat för att säkerställa att skolor inte ska dela upp flickor och pojkar.

Det finns i dag regler kring att religiösa inslag som bön inte ska finnas i undervisningen, men rapporter har kommit om att dessa inte alltid följs.

Vill skärpa lagstiftningen

S/MP-regeringen har gått fram med att man vill skärpa lagstiftningen kring de religiösa friskolorna. Nu tillsätts en utredning som ska arbeta fram förslag på hur lagen ska kunna ändras.

– Man ska kunna vara trygg med att alla barn i Sverige går på skolor där de får mesta möjliga kunskap, där bildningsidealet hålls högt och där man jobbar för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Utredningen, som ska ledas av juristen Lars Arrhenius, ska granska de konfessionella inslagen som förekommer vid sidan av undervisningen och hur hård den svenska lagstiftningen kan bli utan att bryta mot Europakonventionen.

Men framför allt ska man studera hur granskningen av de som vill starta nya skolor kan bli hårdare. Enligt Fridolin är dagens skollag fullständigt bristfällig.

– Om en förening eller grupp vill hyra en lokal eller ansöka om föreningsbidrag, då kollar vi vilka de är. Men om de startar skola säger vi att det är fritt fram. Det är helt absurt.

Gustav Fridolin säger att han själv tycker att religion och skolpliktig verksamhet är två helt olika saker. Men han säger inte, som Socialdemokraterna varit inne på, att ett totalförbud mot religiösa friskolor är en framkomlig väg, då det skulle innebära att Sverige bryter mot de grundläggande friheterna i Europakonventionen.

Tror inte på totalförbud

Sverige kan alltså inte förbjuda religiösa friskolor?

– Nej, det kan vi inte. Sverige har valt modellen att inte ha hemskolning eller små skolor i lägenheter, som inte går att kontrollera på samma sätt. Alla våra skolor är inne i samma system med samma läroplan och skollag.

– Det steg vi behöver ta är att det ska vara förbjudet för aktörer som inte vill följa och stå för den demokratiska värdegrund som skolan ska vila på att driva skola. Vår bedömning är att vi kan ta det enligt Europakonventionen.

Utbildningsministern lyfter också fram att det finns välfungerande religiösa friskolor i Sverige.

– För min del ser jag inga poänger med att attackera till exempel judiska skolor som funnits i Sverige sedan 1950-talet och det tror jag inte de flesta andra ser heller. Det är inte en väg framåt att stänga välfungerande skolor i en tid av ökande antisemitism och islamofobi.

– Däremot ska vi vara trygga med att den som driver skola är seriös och står för demokrati och mänskliga rättigheter. Det kan man göra utifrån många religiösa övertygelser men vi ska vara trygga med att det är på det sättet.

Utredningen ska vara klar vid årsskiftet.