Sekunderna som kan fälla Ekeroth: Vittnena berättar

Uppdaterad 2017-12-01 | Publicerad 2017-02-04

I dag faller domen mot Kent Ekeroth.

Flera vittnen beskriver i polisförhören hur han utdelade ett slag mot personen i krogkön till nattklubben Solidaritet.

Men enligt Ekeroth var det han själv som blev attackerad först.

Här är några av de inblandades berättelse om slaget som kan fälla SD-toppen.

Den var den 24 november 2016 som riksdagspolitikern Kent Ekeroth stod i en krogkö till nattklubben Solidaritet på Stureplan i centrala Stockholm när bråk uppstod, vilket Aftonbladet var först med att avslöja.
Efter att ha nekats inträde till klubben ska Kent Ekeroth ha slagit till en man som stod i kön i ansiktet. Detta efter att mannen sagt något om järnrör till Ekeroth.

I dag faller domen i Stockholms tingsrätt.

Ur polisförhören kan utläsas att ett flertal vittnen ger i stora drag samstämmiga uppgifter om hur SD-ledamoten ska ha utdelat ett slag mot en man i krogkön till klubben Solidaritet.

Men enligt Ekeroth själv var det han som blev attackerad först.

Här är några av de inblandades berättelse om sekunderna som kan fälla SD-toppen.

Målsägande ”Daniel”: Jag blev chockad

Daniel: Ja, jag ställde mig i kön till klubben Solidaritet och det var ganska mycket människor, och längre fram i kön eller längst fram i kön så kunde jag se Kent Ekeroth liksom, det var väl ett litet surr som gick där så folk pratade, och så såg man att han inte att han höll på och tjatade där och grälade lite med vakterna och sen så blev han inte insläppt och då så gick han ut ur kön och så passerade han mig och då så la jag en kommentar i stil med, "var det kul med järnrören", varpå han då kommer fram till mig, på ett uppkäftigt vis, och lägger någon kommentar, tar tag i mig och slår till mig på, i ansiktet.
Förhörsledaren: Mmm. Vad sa han för någonting?
Daniel: Det är det jag inte riktigt kommer ihåg. Det var någon form av, liksom för han, jag blev så ställd av att han vänder sig om och kom fram till mig på ett väldigt hotfullt sätt så jag blev ju chockad och stod still och så ja, så tog han tag i mig.
FL: Kan du beskriva hur han tog tag i dig?
D: Eh.. i min arm, då liksom.
FL: Vilken arm?
D: Det blir väl höger nu ska vi se här, det blir väl höger arm då eftersom han slog på vänster sida.
FL: Mmm. Du säger att han tog tag i din högra arm?
D: Mmm.
FL: Och med vilken hand tog han tag i dig?
D: Det måste ha varit hans vänsterhand, eftersom han slog med högerhanden.
FL: Ok, kan du beskriva det här slaget?
D: Eh…. det var väl ett slag som var en blandning av liksom med öppen hand och stängd hand liksom, han tog sats, och slog till, och det gjorde ont jag… ja det liksom, (ohörbart) ju till i hela huvudet, och ja….. jag blev helt ställd och, skadad liksom.
FL: Mmm det här slaget var träffade det?
D: På vänster sida vid vänster kindkota kan man väl säga, men det var ju ett ganska brett slag eller vad man ska säga så det blev väl på vänster sida av ansiktet liksom men mest över… på vänster kindkota.
FL: Mmm. Syntes det någonting efteråt?
D: Ja det blev svullet och rött liksom
FL: Mmm. Och hur kan du beskriva mer det här slaget hur det kändes för dig?
D: Dels så kändes det ju kränkande såklart, … fruktansvärt och gjorde ont och jag blev ju yr efteråt, och sen så ja jag blev ju mest ställd och chockad liksom och bara, ja, det är väl det jag kan säga och jag förstod ju på en gång att det var eller jag visste att det var Kent Ekeroth
liksom så, ja så det kändes ju ännu mera kränkande och fruktansvärt.

Vittnet ”Anna”: Slaget träffade på kindbenet

Var i sällskap med ”Daniel” i krogkön.

Förhörsledaren: Det här slaget, såg du det?
Anna: Ja.
Fl: Såg du själva slaget ?
A: Ja.
Fl: Kan du beskriva det då ?
A: Det var hårt, det hördes, det lät.
Fl: På vilket sätt?
A: Som en… ja… jag vet inte hur det låter när man slår men som ett
slag.
Fl: Vet du skillnaden på en öppen och en sluten hand.
A: Ja.
Fl: Vad som menas med det.
A: Ja.
Fl: Kan du beskriva hans.. Ekeroths hand.
A: Den var sluten.
Fl: På vilket sätt då.
A: Som en... vad heter det… en knytnäve.
Fl: Såg du det?
A: Ja.
Fl: Var träffade slaget?
A: På kindbenet tror jag, det såg jag inte exakt men det var där han
var svullen, det var där Daniel var svullen, det antar jag att det var där.
Fl: Du sa också att det hördes ? Att slaget hördes.
A: Mm.
Fl: Hur hördes det.
A: Som om jag skulle slå med handflatan i handen nu, så hördes
det. Som ett slag.
Fl: Men nu sa du handflatan?
A: Ja om jag skulle slå mot min handflata så.
Fl: Mot din handflata... ok.
A: (ohörbart).
Fl: Hur reagerade Daniel?
A: Han blev chockad.
Fl: Sa han någonting?
A: Han började säga: "Han slog mig! Han slog mig!"

Entrévärden: Ekade ju i hela stället

Föhörsledaren: Kan du beskriva hur snabbt det slaget kom från det att han närmar sig, tillbaka till kön.
Entrevärden: Han gick emot dem… eller gick emot själva ledet… det var inte längst fram då…. men någon sekund bara. Det var som att han… han sa någonting… alltså Ekeroth sa någonting till honom och sen bara svingade för allt han kan emot honom.
FL: Vad svingade han med?
E: Med handen.
FL: Vilken hand?
E: Höger.
FL: Vad gjorde han med den vänstra handen då?
E: Han… som jag såg så höll han i honom, höll han i honom? Höll han i gallret? Det är en bra fråga.
FL: Höll Ekeroth i någonting? Eller någon?
E: Ja.
FL: Var det i samband med att han slog?
E: Ja.
FL: Det här slaget… uppfattade du som du säger att han slog med sin högra hand?
E: Ja.
FL: Uppfattade du hur hans hand… på något sätt…
E: Nej, jag såg bara svinget, inte om den var.. öppen? Knuten? Hade han någonting i? Jag har faktiskt ingen aning där.
FL: Har du någon uppfattning om var det här slaget träffade?
E: Det ekade ju i hela stället, det var ansiktet.

Kent Ekeroths sällskap ”Anders”: Ingen slog någon

FL: Du säger att dom försöker få tag på honom?
A: Ja.
FL: Är det någon som lyckas med det då eller?
A: Dom försöker som jag uppfattar det försöker dom det är liksom det vevas men jag uppfattar inte som att någon träffar någon om jag säger alltså, dom försöker ju få tag i honom dom försöker smälla till honom
FL: Ser du vem som försöker göra det?
A: Nej, jag såg en av dom kände jag igen för han polisen grep ju en, eller polisen grep två av dom och den ene var hade ju svenskt ursprung, honom tror jag att jag skulle kunna peka ut, eh… och den ene entrévärden tror jag också jag kanske kan peka ut. Nej jag är osäker med honom men dom alla dom här sprang ju efter Kent så det var världens kalabalik, alltså.
FL: Men innan det händer så att säga, vid den här kön.. Är det någon som slår någon vid den vid kön så att säga?
A: Nej.
FL: I det här skedet när Kent precis har lämnat kön.
A: Nej.
FL: Är det någon som slår någon?
A: Nej, och ingen blir träffad, eh…
FL: Så det händer ingenting där?
A: Nej, jag står precis där. Ja, men dom försöker ju smälla till honom och dra tag i honom och han försöker ju värja sig.
FL: Lyckas han undkomma det då eller?
A: Ja, det gör han där men sen så springer dom efter och jagar honom och då ser jag livvakterna och jag såg att dom var rädda. Jag uppfattade det som att dom var rädda faktiskt.

Kent Ekeroth: Jag får en örfil

KE: Jag är på väg från stället, på väg hem. När jag är på väg därifrån, då står det något killgäng och skriker glåpord till mig och förolämpningar och sådär och då vänder jag mig om när jag är på väg därifrån och säger till dem (ohörbart) sköt er själva istället, någonting, någonting i den stilen. Och (ohörbart) och då står jag rätt nära dem och vad som händer då är ju att dom, den här killen då, han, han säger jag ska döda dig, du ska dö och samtidigt så får jag en örfil på vänster kind av den där killen och…
FL: …av vem, av den som sa det eller?
KE: Ja och eh …och i, i det sambandet då blir man ju rädd, om man uttalar dödshot och sen så görs fysiskt utfall och då kanske han slår ihjäl mig, kanske kniv, ingen aning. Så jag reagerar instinktivt i nödvärn, försöker värja mig mot attacken och sen så lämnar jag platsen omgående.
FL: Och hur värjde du dig?
KE: Jag försökte få bort hans arm med min högerhand, med en öppen handflata.
FL: Var det ett slag eller?
KE: Ja, alltså det var såhär.
FL: Du visar nu utåt med höger hand svepande rörelse framför dig, mm…
KE: …jag försökte värja mig med öppen handflata.
FL: Och var, var dina livvakter då?
KE: Ja, de var inte där i alla fall, definitivt inte mellan mig och honom. Så att…(ohörbart).
FL: Men om någon i kön säger otrevligheter, varför kliver du då in mot dem, med tanke på vad du kan utsättas för?
KE: (Kort paus) Ja, alltså varför jag klev in, ja, jag ska väl ha rätt och röra mig på stan som jag vill och då vill jag bara säga till dom sköt er själva liksom. Eh, och jag var ju på väg därifrån och det var min ambition också och sen så eskalerade de det här genom hot och fysiskt, fysiskt utfall.
FL: Mm.
KE: Och då fortsatte jag lämna platsen efter, efter det hade hänt.
...
FL: Men sammanfattningsvis så säger du att du har blivit hotad med de här orden som du har beskrivit. Är det någon som har slagit dig?
KE: Ja, den här killen som uttalade de här orden.
FL: Och det slaget, var träffade det?
KE: På min vänstra kind.
FL: Och hur kändes det slaget?
KE: Ja, det sved ju till lite grann, jag blev skärrad och rädd, jag varit tidigare i såna situationer, det kan snabbt eskalera och ja, då tog jag mig därifrån, genom att med nödvärn värja mig, få lite avstånd till den här personen och lämnade platsen direkt, det gjorde jag i princip i samma rörelse.
FL: Och det här slaget, var det öppen hand eller knuten hand…
KE: …ja…
FL: …öppen…
KE: …öppen…
FL: Öppen hand och med vilken hand slog den här personen?
KE: Hans högra.
FL: Sin högra, mm. Och kan du beskriva det i samband att du själv agerade, hur det, hur det gick till så att säga.
KE: Alltså det var i princip i samma rörelse, för att vi stod där, jag har precis sagt till dem och sköta sig själva och sen så, så kände jag den här handen i ansiktet liksom. Jag blev, alldeles chockad liksom jag… jag kommer ihåg det var som en fysisk känsla jag hade, (ohörbart) var i
och då blev man rädd liksom och så försökte jag slå bort handen och så gick vi därifrån. Det var väldigt tydlig, ja nästan fysiskt minne, det (ohörbart) muskelminne av det, hur det kändes när jag fick det, för jag blev liksom sådär ställd på något sätt, så kändes det. Och reagerade då (ohörbart) instinkt.