Donationer från närstående dålig idé

Lisa Röstlund

Så funkar en äggdonation

Äggdonation genomförs i Sverige på alla universitetssjukhus, sedan det blev lagligt 2003. Förra året hade totalt 600 donationer genomförts, varav ungefär hälften har gjorts på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Vanligast är att kvinnan som vill donera ägg, som Erika, hör av sig spontant efter att ha hört talas om att donatorer behövs. Det förekommer också att givaren har en anhörig, en vän eller ett syskon, som behöver ägg. Sjukvården avråder alltid från att använda sig av en närstående, känd donator. Studier har visat att det kan uppstå psykologiska komplikationer.

– Om givaren själv inte får några egna barn, kan relationen mellan barnet och givaren bli annorlunda än man tänkt sig. Om det inte blir någon lyckad befruktning och graviditet, kan det uppstå ånger och skuldkänslor. Det är ofta mer komplext än vad man trodde innan, säger Karin Rova, läkare och ansvarig för donationsverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset.

Men om man värvar en donator, som ger ägg till ett anonymt par i kön, får man som mottagarpar gå före i kön.

Ingen ekonomisk ersättning

För att en kvinna ska godkännas som donator ska hon helst vara under 35 år, och genomgå en utredning som innefattar läkarundersökning och samtal med kurator. Hon får ingen ekonomisk ersättning, förutom ersättning för arbetsbortfall.

Från godkännandet tar det minst ett halvår innan man kan donera ägg, eftersom man med blodprov måste kunna se om donatorn är fri från virussjukdomar. Symptomen på hormonbehandlingen kan vara svullnad i magen och ömhet före och efter äggplockningen. Kvinnan måste innan själva donationen under cirka två veckor ge sig själv injektioner i magen med hormoner, som påverkar äggblåsorna att växa och mogna för att kunna tas ut.

”Lättare än de flesta tror”

Vid själva ingreppet får man smärtstillande och lugnande medel. En läkare för sedan in en nål via slidan, till äggstockarna för att tömma äggblåsorna.

– Det som kan avskräcka är väl dels att det tar tid, men också rädsla för nålar och smärta. Men de flesta tycker ändå att lättare än vad de trott, säger Karin Rova.

De spermier som mannen lämnat, prepareras för att kunna befrukta äggen. Om befruktningen blir lyckad och äggen delat sig bra efter två dagar, förs ett delat ägg in i mottagarkvinnans livmoder.

Bara par där kvinnan är under 38 år (under 43 på vissa sjukhus), och mannen under 55 år, får vara mottagare. Även mottagarparet måste genomgå lämplighetsprövning.