”Det räcker väl gott om vi byter trosor varje dag?”
Malin Wollin är övertygad om att alla de bra killarna gillar naturliga tjejer
Först är du ett litet flickebarn som stjäl mammas gröna kajalpenna och med varierande resultat stapplar in på minidiscot liknande en suddig Courtney Love på efterfest.
Du är ”jätte- snygg”.
”Men gumman, du är ett barn, du är så vacker som du är”, sa mamma, varpå man såg sig i spegeln och undrade vari skönheten satt? Det enda som syntes i spegeln var ett litet barnansikte med en näsa som man inte skulle växa ikapp förrän 1998. Jag var nio år och ville se ut som Pamela i ”Dallas”. Men mamma förstod inte.
”Det är bara gamla tanter som behöver smink” försökte hon.
Men sedan man blivit en gammal kärring får man höra att man är patetisk om man har för mycket kladd. Inget är så sorgligt som en spacklad tant som försöker se ung ut.
Och nu ska vi alltså höra att vi är bättre med smink på, alla vi som befinner oss någonstans mittemellan snorunge och ättestupan.
Jag tycker att jag är så mycket sötare utan smink, det ser dessutom alltid ut som om jag blivit målad av barnen i en berg- och dalbana även när jag har ansträngt mig aldrig så mycket. Jag har använt smink i tjugo år och ändå tänker jag alltid när jag är färdig: Det såg bättre ut innan.
Jag är övertygad om att alla de bra killarna gillar naturliga tjejer. Tjejer som är hälsosamma och glada och smarta och rosiga på kinden.
Det är bara mysko snubbar som vill ha tjejer med bortrakade och sedan ditmålade ögonbryn. Det är bara konstiga killar som vill ha helrakade, överparfymerade och hårdspacklade tjejer.
Kanske är jag en naiv drömmare men min drömtjej är en solkysst fräknig lagom självlockig varelse hoppandes mellan skrevorna på ett klippbad i vit genomskinlig tunika. Inget smink, ingen hårsprej. Bara all woman och underbar. Hur kan någon säga nej till detta? Hur kan denna utopi bli bättre med foundation och ögonskugga?
Mig veterligen finns det inga motsvarande krav på män att vara pyntade och vaxade. Jag vill ha min man hel och ren. Luktar han tvål och säger snälla saker så räcker det långt. Jättelångt.
Kan vi inte komma överens om att vi tjejer är fantastiska så länge som vi byter trosor varje dag och är fantastiska i all vår härliga personlighet?
En sen kväll för fem år sedan kom jag hem från en magasinsfotografering i Stockholm. Jag hade två burkar sprej i håret och glittrig ögonskugga som ramlade ner på kinderna. Jag såg ut som Kim Kardashian och Dame Ednas kärleksbarn.
In genom dörren klev jag och Joachim frös i ett steg där han passerade hallen.
”Varför ser du inte ut så där jämt?”
Harkel.
Aftonbladets