Livet i provhytten – passa in eller försvinn

Åsa Erlandson om att shoppa som vuxen: "Efteråt beskrev 40–åringen det som en 'Pretty Woman'–upplevelse, där Julia Roberts behandlas som något katten släpat in"

Parisa Amiri, 21, vill att H&M gjuter av hennes kropp och gör en

normal skyltdocka. Utmärkt. Men låt oss inte stanna där, det finns

fler som borde gjutas av.

För några år sedan var vi en lång, en kort, en smal och en tjock samt

en ”gammal” (40 år) som gick på storlekssafari tillsammans. Vårt

kompisgäng drog ut på stan för att kolla vilka affärer som hade kläder

för oss. Det var snabbt gjort. För budskapet i provhytten är ”passa in

– eller försvinn”. Vi fick många gapskratt framför spegeln, annars var

det en ganska deprimerande dag. ”Tröstshoppa existerar inte för mig.

Jag måste ha extra bra självförtroende innan jag går ut och handlar

kläder”, som en i gänget sade.

Idealet är ju tonårskroppen men inte vilken tonårskropp som helst utan

den spinkiga, proportionella och evigt unga. Modevärlden har sin egen

norm och lyckas vända på världen så att det vanligaste (att vara lite

för bred över axlarna/bysten/höfterna) blir det avvikande. Vissa

klädkedjor hade inte ens storlek 40, en helt normal kropp, utan

stoppade vid 38 och vi fick fantastiska förklaringar från besvärade

butiksbiträden: ”Alltså, vi välkomnar alla kunder. Den här scarfen

till exempel, passar alla!”

En annan butik klargjorde utan omsvep att de inte vill ha kunder över

35: ”XX (modeskaparens namn) vision är att kläderna ska bäras av en

ung publik.” Efteråt beskrev 40–åringen i vårt gäng det som en "Pretty

Woman"–upplevelse, scenen där Julia Roberts behandlas som något katten

släpat in.

Och så får modevärlden naturligtvis hålla på. Det är en fri marknad.

Men en sak ska man ha klart för sig: De säljer inte mode, utan

missnöje. Affärsidén är att visa upp en dröm, för den dag du är nöjd

behövs de inte längre.

H&M är schysst på så vis att de har allt från XS till XL. Men varför

vågar man inte visa det i skyltfönstren? Där är det bara ett ideal

som regerar. Ofta är kläderna för stora för deras egna skyltdockor:

När man kommer in upptäcker man att de har nålat in midjan på tröjorna

som visas. Varför?

Jag är säker på att modebranschen skulle tjäna på att visa kläder på

kroppar som vi kan identifiera oss med och ge en äkta känsla av att

”det där skulle passa mig!”. Därför hoppas jag att H&M antar Parisa

Amiris utmaning – och hör av sig till mig för att gjuta av mitt

kompisgäng också.

Följ ämnen i artikeln