”Välkomna till ålders- fixeringens värld, killar”

Åsa Erlandson: Studien är inget glädjebudskap – men nu delas åtminstone åldersnojan lika

"Tjena Anders! Du ser lite hängig ut, hur är det?"
"Tjena Micke. Jo det är väl okej egentligen förutom att jag börjar bli så stressad. Min biologiska klocka tickar."
"Du menar att det är hög tid att skaffa barn?"
"Ja. Jag fyller ju 45 i sommar men Jossan säger att hon fortfarande inte är redo."
"Lätt för henne att säga, kvinnor behöver ju inte oroa sig. Det är så himla orättvist."
En ny studie visar att barn till äldre pappor oftare är psykiskt sjuka. Inte nog med det, de får även sämre resultat i skolan. Studien, som gjorts av några av de vassaste forskare som finns på området, vänder upp och ned på allt vi har lärt oss om att bilda familj. Medan kvinnans ägg är i toppform när det gäller, blir mannens spermier snurriga med åldern. Plötsligt är det inte bara hennes ålder som vi ska stirra oss blinda på, utan även hans.

Så jag säger män – välkomna till åldersfixeringens härliga värld!
Ålder, ålder, ålder. Som kvinna är man extremt medveten om sin ålder, vare sig man är sugen på barn eller inte. Du hinner inte mer än ta en Treo efter din 30-årsfest förrän frågorna börjar komma. Den nyfikna: "Är det inte dags snart?" och den mer förnumstiga: "Du vet väl att fertiliteten avtar efter 35?" (Det är då du kan svara lika förnumstigt att den faktiskt börjar avta långt tidigare, redan i 20-årsåldern. Moder Natur vill helst ha gravida tonåringar).
Varenda kvinna vet att efter 30, då måste man börja passa sig. Den fertila ättestupan närmar sig och med den oron. Kan jag fortfarande? Kommer det att gå? Själv var jag en gammal mamma och långt över 30 innan jag kastade p-pillrena. Allt cirklade kring detta med min ålder
och MVC-sköterskan tipsade mig om att göra ett test som visade risken för Downs syndrom. En bra idé, tyckte jag, tills man satt där med resultatet i handen och skulle göra nån slags hobbybedömning av att den statistiska risken var 1 på 2036. Är det bra eller dåligt? Och vad
spelar det för roll, om det är jag som är 1? Satan, att jag inte började tidigare!
Nu delas åldersnojan lika och även om den nya studien inte är något glädjebudskap, så finns det väl någon slags gudomlig rättvisa i det. Och som en positiv bieffekt: färre som förfasar sig över äldre kvinnor som väljer yngre män.

"Hans biologiska klocka har inte börjat ticka än".

Följ ämnen i artikeln