”Jag lämnar walk over till julens jämställdhetskamp”
Åsa Erlandson: Det är dödsdömt på förhand
Tack för alla tips men ni måste förlåta en cyniker: Det är dödsdömt på förhand. Om man inte är jämställd resten av året, kan man glömma att få till det på julafton. Den mest laddade dagen av dem alla.
Det är därför som listan med 24 råd om hur man får en jämställd jul bara riktar sig till de redan frälsta, familjer där pappan inte är lika nyfiken som barnen på vad som göms i paketen eftersom han var med och köpte dem. Det är familjer som redan delar hyfsat lika och därför inte behöver några råd, men som läser dem ändå för att bocka av hur förträffliga de är.
Familjer som däremot lever kvar i föreställningen om att pappa jobbar och mamma sköter hemmet, kommer inte att läsa dem alls. Alternativt fnysande skriva ut listan som ännu ett bevis för att ”jämställdheten har gått för långt”. Ska statsfeminismen bestämma hur vi firar jul nu också va?! VA!!
Ovanpå det är det skitsvårt att vara jämställd på julen, särskilt över generationerna. Vi som har mammor födda på 40–talet vet till exempel att det krävs våld för att för att hindra henne att göra allt själv till julbordet. Möjligen kan man få hjälpa till att hälla upp glöggen. Alla andra försök att hjälpa till tas som en personlig förolämpning och ett inkräktande på hennes domän.
Därför lämnar jag på förhand walk over till julens jämställdhetskamp och tar istället enbart fasta på råd nummer 7, nämligen Lars Ohlys ”Skit i traditionerna”. Så här får du en om inte jämställd, men åtminstone uthärdlig jul:
Släktsuckandet. Är du en sådan som beklagar dig över att behöva träffa dina tråkiga kusiner? De som du aldrig träffar annars. Du är inte ensam. De känner förmodligen likadant. Lösning: Ställ in.
Julgnället. Är du en sådan som beklagar dig över allt pynteri (som dessutom finns i butik REDAN I NOVEMBER kanduförstå! Vart är världen på väg?! VA!!), presenthysteri och matfrosseri? Du är inte ensam. Lösning: Skala ner. Ställ upp en plastgran (nu för tiden är de snyggare än de riktiga), köp hämtmat som alla gillar och ge en present till varje barn och ingen till resten.
Traditionstvångströjan. Nej, du måste faktiskt inte tränga ihop dig i soffan framför svenska folkets årliga kollektiva terapi, Kalle Anka klockan 15.00. Du måste inte ens vara hemma. Res bort från alltsamman, fira med kompisar eller ensam med en bok. Det är du som bestämmer.
Slutsats: Gör det du tycker är kul och mäktar med. Funkar inte det - dra lott om sysslorna.
God, gnällfri jul på er!