”Dela upp! Dela upp! Dela upp!”
Åsa Erlandson: Du är inte så viktig som du tror
Sommaren är snart här, bonusfamiljernas 10 000–bitarspussel. Men det räcker med att vara präktig kärnfamilj för att dragkampen om semestern ska urarta. Det är ALLTID en naturvurmare och en cityråtta i varje familj. Så jag säger: Dela upp! Dela upp! Dela upp er! Din partner och dina barn må älska dig – men du är inte så viktig som du tror. Världen faller inte samman bara för att du inte är allerstädes närvarande.
Själv är jag till exempel helt nollställd inför stugromantiken och har absolut ingen lust att åka ut till något fallfärdigt skjul i myggskogen med utedass och sjövatten i kranarna, men inget internet. Och vakna för tidigt bara för att grannen har blivit kär i sin nya vedklyv. Särskilt inte sedan barnen kom för det man behöver nu är mer bekvämlighet, inte mindre. Fler hushållsmaskiner som gör jobbet och ännu närmre till en dygnet runt–öppen butik där man kan akuthandla
blöjor. Så jag stannar gärna kvar i stan. Ensam.
Andra får panik vid tanken på att röra sig på semestern: cykla på Gotland, åka slalom eller bestiga ett (mindre) berg. De ligger hellre kvar på altanen vid den där stugan, eller på soffan i stan.
Så istället för att bråka sig blå om hur man ska göra och landa i en kompromiss som inte gör någon glad, är det bättre att dela upp sig. Åtminstone varsin vända. Sedan får man återförenas på Liseberg hela familjen och äta sockervadd och se glada ut.
Det är min fasta övertygelse att även kärnfamiljer mår bra av att leka bonusfamilj ibland.Eller som min luttrade vän trebarnsmamman brukar säga: ”Jag är ensam 1 vecka varje sommar. Det möjliggör årets övriga 51 veckor.”