”Tidigare var jag rädd för muslimer”

Yasmine, 26, konverterade till islam – och förlorade sin familj på köpet

”Jag konverterade till islam för drygt tre år sedan. Det tog ungefär ett år från den stunden jag började läsa om islam tills jag tog steget att konvertera. Jag har alltid varit troende och döptes när jag var femton år, konfirmerade mig året därpå. Jag ansåg mig vara kristen även om det var rätt mycket i kristendomen som jag inte förstod mig på. Eftersom jag kommer från en judisk familj har mitt val av religion alltid varit lite kontroversiellt inom familjen.

Egentligen är ingen i min familj troende och därför förstod de inte heller min strävan till tro. När jag var tonåring och gick i kyrkan trodde de att det var en kompisgrej och att det skulle gå över. De blev inte så glada över mitt beslut att döpa mig och det var ingen från familjen som kom på mitt dop.

Jag har alltid varit intresserad av islam och fascinerades av muslimerna, samtidigt som jag var rädd för dem. Rädd var jag mest på grund av alla fördomar jag hade fått genom åren. Jag trodde på allvar att de slog sina kvinnor, bodde i harem, att kvinnan inte hade några rättigheter och att det enda hon skulle göra var att stå i köket och passa upp på männen. Att det var synd om kvinnor och att de var förtryckta, något som är en ganska vanlig föreställning bland folk i väst. Samtidigt ville jag försöka förstå varför de behandlade sina kvinnor så där, så därför började jag läsa mer om islam.

I takt med att jag lärde mig mer om islam började mina fördomar försvinna. Jag förstod att vissa sedvänjor inte har sin grund i religionen islam, utan i människors traditioner och kulturer, trots att dessa många gånger går emot själva religionen. I och med det började också mina tankar om att konvertera till islam komma. Samtidigt var jag orolig för vad familjen skulle säga. Jag var medveten om att de aldrig skulle acceptera mitt val, och jag funderade över vad mina vänner skulle tycka. Majoriteten av mina vänner var ickemuslimer och jag kände ingen praktiserande eller troende muslim.

Jag var nyfiken på att besöka en moské, men vågade inte gå dit själv utan bad en väninna följa med mig. Först gick vi tillsammans, och sedan kom jag tillbaka en gång till för att träffa en imam och ställa lite frågor – även om jag egentligen redan hade bestämt mig för att konvertera.?

När jag väl konverterade fylldes jag med en underbar känsla i kroppen. Aldrig någonsin hade jag känt så förut. Så mycket spänning och glädje! Framför allt var jag glad över att jag vågade göra något för min egen skull, utan att tänka på vad andra tycker. Det var mitt val och jag följde mitt hjärta.

Skillnaden mot mitt tidigare liv är att jag nu ber fem gånger om dagen, fastar under Ramadan och försöker gå till moskén ofta. När jag konverterade började jag med täckande kläder och täckte hela kroppen förutom håret, och ett halvår efter konverteringen började jag använda slöja på heltid.

Mina kompisar har aldrig haft synpunkter på min konvertering och jag umgås fortfarande med alla i dag, men min familj tog det hårt. Jag fick mycket kritik för mitt val att bära slöja. I dag har jag mest kontakt med min syster.

Vid det här laget känns det som om jag har varit muslim i hela mitt liv. Jag är lycklig och trygg i mig själv. Jag lever med en muslimsk man, som jag träffade efter att jag konverterat, och vi har en son. Jag känner mig stark, eftersom jag vet att jag har valt min egen väg. Jag har absolut inget emot att människor ställer olika frågor om islam och muslimer – jämfört med i början, när allt var nytt, känner jag nu att jag har styrka nog att stå till svars för religionen. Jag försöker också hjälpa andra nya konvertiter och ge dem så mycket stöd jag kan, eftersom jag förstår hur det är att vara ny i islam och lite småförvirrad.

Jag tror att min vardag ser ut som för vilken människa som helst. Större delen av dagen består av jobb, sedan umgås jag med min man och min son på kvällen. Stunderna då jag ber ägnar jag åt att stanna upp, koppla bort vardagen och ha en stund med Gud, vilket är väldigt skönt. På helgerna blir det en hel del moskébesök, eftersom jag dels går och lär mig själv i en studiecirkel där, dels undervisar.

I dag skrattar jag åt fördomarna jag hade tidigare. Saknar man kunskap om något är det lätt att skapa en bild utifrån det man har läst eller hört, utan att fördjupa sig mer eller vara mera kritisk. Vid det här laget vet jag att fördomarna inte stämmer – jag, med min starka västerländska syn och uppfostran, skulle aldrig välja en religion som förespråkar att man trycker ner kvinnor.”

Sveriges näst största religion

I Sverige finns det ungefär 400 000 muslimer. Det gör islam till Sveriges näst största religion.

De flesta muslimer i Sverige är från Turkiet, andra kommer från Jugoslavien, Albanien, Iran, Pakistan, Bangladesh samt från arabländerna.

Det finns få muslimer bland etniska svenskar. Majoriteten av dem som finns är kvinnor.?

Källa: Islamiska förbundet

Så går konverteringen till:?

Själva konverteringen går ut på att den som ska konvertera säger trosbekännelsen: ”Jag vittnar att det finns ingen gud utom Gud och jag vittnar att Muhammed är hans (sista) sändebud.” Det ska sägas framför minst två vittnen.

Det är inte obligatoriskt att konvertera i moskén, man kan göra det hemma eller någon annanstans, så länge det finns två muslimska vittnen.