”Alla människor söker status”

Läs Terri Herrera Erikssons krönika

helskärm

Behöver man verkligen forska på allt?

Missförstå mig inte, jag är en stor vän av forskning. Men om jag får höra om en enda studie till om mäns och kvinnors dejtingbeteende, hur män och kvinnor kommunicerar, mäns och kvinnors humor och yadayadayada så kommer jag drabbas av en inre blödning.

Att kvinnor (och män) attraheras mest av de som andra vill ha överraskar väl ingen.

Nästan alla människor söker status, oavsett om det handlar om att välja partner eller tröja.

Redan på högstadiet ville folk (andra tjejer) vara ihop med den populäraste killen på skolan, bli kompis med den populäraste tjejen och ha samma kläder, väska och deo som de med högst status.

I vuxenvärlden är det egentligen inte bättre, bara annorlunda.

Vi vill ha de mest attraktiva jobben, budar på de mest eftertraktade lägenheterna och vill äta jobblunch med de som verkar ha det roligast.

I det paketet ligger väl att vilja ha en man som andra tycker är attraktiv. Kanske inte så attraktiv att andra vill sno honom, men så skön att alla – män som kvinnor – vill vara med honom.

Det blir liksom ett kvitto på bra smak och social kompetens.

Det lustiga är att vi alltid tror att våra val handlar om slump.

Det bara föll sig så att jag ville ha det här jobbet, den där sekelskiftestrean med högt i tak och öppen spis, den här snubben som alla gillar.

Om vi verkligen till fullo insåg hur osjälvständiga våra val är skulle vi gå och dra något gammalt över oss.

Ibland är det bäst att förtränga hur simpelt det mänskliga psyket funkar – för både män och kvinnor.