Alla skyller ifrån sig - kvar står mamman

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-08-09

Mamman till de döda tvillingarna kunde inte föda i Sverige. Det fanns inte plats på något enda sjukhus.

Det är ofattbart.

Lika obegripligt - och fegt - är att alla ansvariga skyller på varandra.

I juni tillsatte regeringen en grupp som ska se över den högspecialiserade vården i Sverige. Om ett år kommer deras första rapport.

Det verkar vara mer bråttom än så. När mamman till de döda tvillingarna i förra veckan skulle föda sina barn i 26:e graviditetsveckan fanns inte plats för henne någonstans i Sverige. Det var fullt på samtliga neonatalavdelningar, från Umeå till Lund. Alltså skickades hon till Åbo.

Prioriterat fel

Skandalen inträffar i ett land som anser sig vara en välfärdsstat. I ett land där statsministern uppmanar folk att föda fler barn. I ett land där regeringspartiet berömmer sig om att ha ordning på ekonomin och där man får valuta för skattepengarna.

Biträdande socialminister Ingela Thalén slår fast att det är regering och riksdag som ska se till att sjukvården har tillräckliga ekonomiska resurser. Alltså är det landstingen som misslyckats med sina prioriteringar när sjukvårdsplatserna inte räcker till.

Pengar slut

Landstinget i Uppsala - men det kunde vara vilket landsting som helst - skyller på platsbrist. Det vill säga att de pengar de får från framför allt staten inte räcker.

Alla skyller kort sagt på någon annan. Kvar står mamman på Arlanda med sina döda barn som handbagage.

Läget verkar vara som följer. Under krisen i mitten på 1990-talet rustades vården av för tidigt födda barn ner. Dels av besparingsskäl, dels för att antalet nyfödda minskade.

Sedan dess har barnafödandet ökat samtidigt som medicinska landvinningar gjort det möjligt att rädda fler och ännu tidigare födda. Resultatet är givet. Platsbrist.

Landstinget i Skåne har redan avtal med Danmark om att få skicka de tidigt födda dit. Huddinge talar med England, Uppsala har avtalet med finska Åbo. Platsbristen har avhjälpts genom att skicka patienterna utomlands.

Dessutom är det brist på personal som är utbildad för att ta hand om förlossningar och vård av barn som fötts tidigt under graviditeten. Dåliga arbetstider, dåliga löner och brist på utbildningsplatser för både sjuksköterskor och läkare är förklaringen.

I förordet till den nationella handlingsplanen för sjukvården som riksdagen antog för knappt två år sedan skrev Lars Engqvist att "förutsättningarna för utveckling av den svenska hälso- och sjukvården är just nu sällsynt goda". Tyvärr verkar inte verkligheten ha förstått socialministern.

Fundera, regering!

I handlingsplanen fokuseras på primärvården, äldreomsorgen och psykiatrin. Inte på den högspecialiserade vården som nu alltså ses över.

Men i stället för att säga att landstingen inte kan prioritera borde regeringen ta sig en funderare. Är det dags att satsa mer på utbildningen, lönerna och vårdplatserna. Eller ska svenska kvinnor fortsätta tvingas föda i Finland och Danmark eftersom det inte finns plats för dem i Sverige?

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln