Rena barnleken i miljonprogrammet

Uppdaterad 2024-05-27 | Publicerad 2013-06-19

Kull och kurragömma – lekar från förr lever kvar i förorten

Spela kula, leka burken och bygga trädkojor.

I dag är det först och främst i miljonprogrammen som traditionella lekar frodas.

Det visar forskning av etnologen Ella Johansson.

Junikvällarna är varma och hundkäxen blommar i dikena. Det är den perfekta tiden att spela ändlösa fotbollsmatcher och jämföra myggbett.

Blandade åldrar

Men vuxnas nostalgiska föreställningar om barns lek stämmer i dag i första hand in på miljonprogramsområden, menar etnologen Ella Johansson vid Uppsala universitet. Hennes forskning bygger på intervjuer med ett hundratal barn i olika stadsområden, som genomförts av Karin Günther vid Nordiska muséet.

– Barn i miljonprogrammen kan fler regellekar, som ”burken” och olika bollekar. De leker tillsammans i åldersblandade grupper och spelar kula, simmar och bygger trädkojor. Villabarnen leker oftare rollekar två och två och leken planeras på ett annat sätt, man måste bestämma dagen innan och skjutsas hem till varandra, säger Ella Johansson.

Föräldrarna tryggare

En anledning kan vara att hyreshusområdena är trafikseparerade. Föräldrar känner att de vågar släppa ut barnen. Det finns många barn och vuxna ute och de flesta känner varandra.

Forskarna upptäckte att ­lekarna ofta är de samma som för flera decennier sedan. Det finns inte heller speciellt mycket nya lekar från ­andra länder.

– Kull och kurragömma är ­såklart inte specifikt svenska lekar. Men barnen har svenska namn på sina lekar, även om de inte alltid är samma som för en generation sedan.

I Fittja leker Vanessa Timothy, 11, och Merve Tuncay, 10, zombie, som en äldre generation skulle kalla blindbock, utanför fritids. De har känt varandra sedan dagis och bor ”typ på samma gård fast Merve bor två trappor längre upp”. De brukar ringa varandra och bestämma att de ska träffas, antingen ute eller hemma hos någon.

Känner nästan alla

– Vi brukar leka ”sanning ­eller kånka” eller berätta skämt så vi alla skrattar. Vi brukar försöka vara tysta i tio sekunder men det går inte för någon börjar skratta, säger Merve.

Ibland går de till ängen eller badhuset. Helst leker de bara de tre. Men de känner alla ­andra barn som är ute.

– Fittja är en ganska liten ort. Vi känner nästan alla som bor här, både vuxna och barn, ­säger Vanessa.

”Arbetarbarn” kunde många fler lekar

Studien av Nordiska museet är en uppföljning på en studie från 1970-talet, där ”borgarbarn” i villaförorter jämfördes med ”arbetarbarn” i hyreshusområden.

Etnologen Eva-Lis Bjurman fann att arbetarbarnen kunde 46 ­lekar medan villabarnen kunde fyra.

I dag har skillnaderna jämnats ut något, vilket enligt Ella Johansson kan bero på att många fler barn går i förskola.

Följ ämnen i artikeln