”Dörrvakter lyckas sällan med kärlek”

Åsa Passanisi

Fadde har varit förlovad 10 gånger och har tre barn - med tre kvinnor

Kär i en säkerhetsvakt eller stenhuggare?

Sorry, men då är risken stor att relationen går i kras.

Vurmar du däremot för en lantmätare eller matematiker är oddsen för ett livslångt äktenskap ­betydligt högre.

Jo, jobbet har visst med kärleken att göra.

Enligt Statistiska centralbyrån är det stor skillnad på hur ofta personer inom olika yrkeskategorier skiljer sig. Väktare, brandmän och kriminalvårdare toppar skilsmässostatistiken - bara drygt hälften av dem som gifte sig mellan 1999 och 2001 lyckades hålla ihop i tio år eller mer. Snittet för samtliga yrkeskategorier är 80 procent.

Är inte förvånad

- Jag är inte ett dugg förvånad över att det ser ut så här. Ingen jag känner i min bransch har lyckats i kärleken, säger kändisdörrvakten Fadde Darwich, 47.

Efter 31 år som dörrvakt har Fadde en klar bild av vad det är som gör att yrkes­kategorin ”säkerhetspersonal” inte klarar av att hålla ihop sina relationer.

- Vi har oregelbundna arbets­tider vilket gör att vi blir svåra att umgås med. Dessutom arbetar vi i en påfrestande miljö, vi ser mycket skit och det påverkar oss. Jag tror att många blir känslomässigt avtrubbade och om jag ska vara ärlig borde vi nog gå i terapi hela bunten.

Faddes senaste förhållande höll i två år - vilket nästan är rekord - men för en månad sen tog det slut. Han har varit förlovad 10 gånger, gift en gång och har dessutom tre barn med tre olika kvinnor.

- Så fort barnen fyllt två har ­relationerna spruckit. Jag har inte funnits där för barnens mammor när de behövt stöd. I stället har jag jobbat natt, varenda helg.

Restaurangarbetare och städare har också problem med kärleken, enligt SCB:s siffror. Aftonbladets relationsexpert Malena Ivarsson förklarar statistiken med att låg­lönejobb ofta utlöser stress som är negativ för relationen.

- Om vi har det tufft på jobbet tar vi ut frustrationen på vår närmsta omgivning, det vill säga vår partner. Arbetar man på udda tider blir konflikter hängande i luften, det finns sällan tid att lösa problem som uppstår.

Grupper som utmärker sig är barnskötare, fritidspedagoger och bönder. De håller ihop i något ­högre grad än högutbildade.

- Det tror jag beror på att de valt sina yrken med hjärtat och att barn- och familjelivet är något man verkligen vill ha och vill kämpa för. För en bonde är yrket ofta en livsstil som man trivs med, kanske även en släktverksamhet. Dessutom är livet generellt lugnare på mindre orter.

Träffas senare i livet

Enligt Malena Ivarsson har det skett ett trendbrott.

- Om man ser bakåt i tiden var det få personer som hade råd att skilja sig. De som skilde sig då var ofta rika och välutbildade. I dag har det blivit precis tvärtom. Nu är det status att hålla ihop äktenskapet, till varje pris.

En annan anledning till att högutbildade oftare får sina äktenskap att fungera, menar hon är att de utbildar sig först och träffar sin partner senare i ­livet.

Yrkena som skiljer sig …

Säkerhetspersonal

Arbete utan krav på utbildning inom kök och restau­rang

Arbete utan krav på ­utbildning inom service

Städare

Arbete utan krav på ­utbildning inom bygg, ­fabrik, gods

Arbete utan krav på utbildning inom renhållnings- och återvinningsarbete

Transport- och maskin­förare

Kockar, hovmästare, servitörer

Kundinformatörer

Gruvarbetare och ­stenhuggare

... och de som hänger ihop

Specialister inom biologi, jord - och skogsbruk

Civilingenjörer

Lantmästare, skogsmästare

Fysiker, ­matematiker, statistiker

Förskolelärare, fritidspedagoger och barnskötare

Grundskolelärare

Ingenjörer och ­tekniker

Jurister

Biomedicinska analytiker

Läkare, ­tand­läkare, veteri­närer och apote­kare

Högutbildade håller ihop

Högutbildade håller ihop i ­högre utsträckning än lågutbildade.

Personer som bildar par ­eller gifter sig tidigt i livet har svårare att hålla ihop.

Personer med hög utbildning tenderar att träffas senare i livet och det ökar i sin tur chanserna för att förhållandet ska hålla.

Stor ålderskillnad mellan makarna ökar risken för skilsmässa.

Källa: SCB

Fotnot: I SCB:s registerbaserade studie ingår personer som gift sig eller fått ett gemensamt barn under perioden 1999-2001 och som antingen skilt sig eller ­separerat fram till 2009. Någon senare studie finns inte eftersom man tittat på hur par håller ihop över en tioårsperiod.