Klamydian förstörde hennes äggledare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-16

Radiorösten Mikaela de Ville smittades av sin första kille

Mikaela de Ville var 17 år när hon fick klamydia av första pojkvännen. Det dröjde ett halvår innan hon behandlade infektionen.

Då hade klamydian redan hunnit trasa sönder äggledarna.

– Folk tror att klamydia är lite jobbigt, som en förkylning ungefär, säger hon.

Mikaela de Ville hade varit ihop med sin pojkvän i flera månader, hade skaffat p-piller, gjort nästan allt rätt. Hon var oskuld, han hade bara varit med en tjej förut. Det fanns inte en tanke på att använda kondom.

Det är tjugo år sedan, men Mikaela har inte tillåtits glömma misstaget hon begick som 17-åring.

I ett par månader efter sexdebuten gick hon omkring med smärta i nedre delen av magen men slog bort det.

– Det kändes lite som mensvärk men jag hade för ont och för ofta för att det skulle vara normalt. Någonstans förstod jag att något var fel, men det fanns liksom inte i min världsbild att jag skulle ha en könssjukdom.

Testades inte

Sommaren kom och Mikaela skulle åka till Frankrike och vara borta en månad. Hon bestämde sig därför för att ändå göra en undersökning och gick till gynakuten dagen innan hon skulle resa.

I undersökningsrummet möttes hon av en stressad man som frågade hur många hon haft sex med och hur länge sedan det var. Efter en snabb gynekologisk undersökning – utan något klamydiatest – förklarade han Mikaela frisk och skickade hem henne.

– I mina bittra stunder har jag velat veta vem han var, jag har velat berätta för honom vad han gjorde, säger hon.

När hösten anlände och smärtan i magen bestod gick Mikaela till ungdomsmottagningen. Där gjordes direkt ett test som visade att hon hade klamydia.

– Jag hade gått med det ett halvår. Så fick jag antibiotika och infektionen var borta på två veckor. Både jag och mina kompisar tänkte att klamydia är sånt som händer. Vi såg det som något lite jobbigt, som en förkylning ungefär.

Skadan redan skedd

Mikaela visste det inte då, men sjukdomen hade redan hunnit göra så stor skada att hennes äggledare var nästintill obrukbara.

– Jag hade det lite som en skugga i bakhuvudet att jag kanske inte skulle kunna få barn, jag hade ju hört om risken för sterilitet efter klamydia. Men eftersom det inte var aktuellt att skaffa barn just då var det så diffust, jag oroade mig inte så mycket.

Vid 32 träffade hon Mats, mannen hon ville skaffa barn med. Då gick det mot alla odds hur enkelt som helst att bli gravid. Det visade sig emellertid vara ett utomkvedshavandeskap och Mikaela fördes akut till sjukhus för operation. Embryot togs bort och läkarna upptäckte att det var stopp i den ena äggledaren och att den andra var full av ärr.

– Då förstod jag varför jag hade haft så ont.

Tredje gången gillt

När Mikaela och Mats fick veta att det var nästintill omöjligt för dem att bli gravida på vanligt sätt kändes det självklart att genomgå provrörsbefruktning.

Väntan, undersökningar, påfrestande hormonbehandlingar och två dyra, misslyckade försök följde.

– Man tänker att om det blir problem med att skaffa barn så går det ju alltid att lösa, men det är inte säkert. Jag hade aldrig förstått hur jobbigt det är med provrörsbefruktningar, säger hon.

Men så, i december förra året, fick de veta att det tredje försöket lyckats. I augusti väntas den efterlängtade nya familjemedlemmen anlända.

”Propsa på test”

Mikaela vill berätta om sina problem för att hon hoppas få fler att skydda sig.

– Om jag kan påverka en enda person så är det värt det. De här tre åren har varit ett helvete, säger hon och påpekar att det inte spelar någon roll att man inte ”ligger runt”.

– Jag fick klamydia med första killen. Använd kondom, gå på undersökningar och om de på mottagningen inte vill utföra klamydiatest, propsa på att få ta ett ändå.

Fakta: Klamydia

Källa: Vårdguiden