”Facebook är som den där kompisen som är dum i huvudet”
Daniel Pernikliski om Facebook-bilderna som togs bort
Min mamma dog i bröstcancer. Därför faller det sig naturligt att jag tänker på henne när Facebook nu har tagit bort bilder på en kvinna som stolt visar upp sitt ärr, på den plats där hennes ena bröst tidigare satt, efter en lyckad operation. En kvinna som har vunnit rond ett mot döden.
Jag minns ångesten mamma kände, både för själva sjukdomen och för att bli stympad. Om Facebook hade funnits på hennes tid är jag säker på att hon hade blivit stärkt och känt en viss tröst, om hon hade kommit i kontakt med sådana här bilder, inför sin första operation. För det är en sak vad läkare, anhöriga, eller andra som aldrig har varit i samma situation säger. En helt annan att se någon som har gått igenom precis samma sak, som utstrålar livskraft.
Att Facebook tar bort bilderna sänder ut osympatiska signaler. Som att sjukdomen, eller spåren efter den, skulle vara någonting fult och skamfyllt som absolut inte får visas. För att inte tala om att det känns befängt och orättvist, med tanke på alla de bilder som slipper igenom.
Men Facebook är ingen rättvisesajt, utan ett enormt företag vars främsta mål är att tjäna enormt mycket pengar. Facebook är sina användare, sina investerare och sina reklamannonsörer, och är livrädda för att stöta sig med dem. Någon har klagat på bilderna och någon underbetald medarbetare i något utvecklingsland har tagit bort dem. Blir det rabalder åt andra hållet, som nu, kan de alltid be om ursäkt. Kanske lägger de upp bilderna igen, men bara om de tror att den grupp som förespråkar bilderna ställer till med större ekonomisk skada än den som vill ha bort dem.
Nästa gång någon klagar, gäller samma rutin.
Facebook är som den där kompisen som är dum i huvudet, men som ordnar så många fester att folk ändå inte säger upp bekantskapen.
Ganska tragiskt när man tänker på det.