”Jag vill hellre vara ond än rar”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-31

Åsa Larssons deckare gör succé – men ger hennes egen mamma mardrömmar

VÅGA BERÄTTA – Det verkar som om man bara får skriva om sex om man är ung och har en jättefast rumpa. Jag blir galen. Leve Elsie Johansson! Hon vågar ta upp den äldre kvinnans längtan efter passion och sex i romanen ”Sin ensamma kropp”, säger Åsa Larsson.

Det finns en sorts människor som Åsa Larsson saknat i kriminallitteraturen.

– Jag har länge, länge känt att det finns för få tanter i 80-årsåldern som är onda. Varför ska alla vara så rara? Jag vill hellre vara ond än rar.

Denna brist råder hon bot på i ”Till dess din vrede upphör”, fjärde boken med juristen Rebecka Martinson i huvudrollen. Den handlar om en ung man och kvinna som mördas när de dyker på ett plan i Vittangijärvi.

Åsa Larsson har en sällsynt förmåga att nagla fast sina läsare i ett skruvstäd.

Gastkramande

Inledningskapitlet i hennes nya roman är oerhört ångestframkallande.

– Pappa sa att han knappt kunde andas och mamma fick mardrömmar. Det måste innebära att jag lyckats, säger hon glädjestrålande.

– Den började med en bild i mitt huvud. Jag såg ett flygplan på botten av sjö. Jag såg också några dykare. Och jag visste att de inte skulle komma upp igen.

Åsa Larsson har själv dykarcertifikat.

– Men jag har bara sett randiga fiskar på ett korallrev. Jag skulle aldrig våga mig in i ett vrak på sjöbotten. Tänk om man inte hittar ut?

Hemlig tysk närvaro

Bilden av planet triggade hennes fantasi. Vilka hemligheter dolde sig i djupet?

– Jag började läsa historieböcker om vad som hänt i norra Sverige under andra världskriget. Det fanns tyska fartyg som aldrig var registrerade i Luleå hamn. Ögonvittnen har berättat att SS-män och andra höga officerare ofta syntes på gatorna. Det finns till och med fotografier som dokumenterar den tyska närvaron.

Åsa Larsson fick en annan bild av vad som hänt än den officiella, att det enda undantaget den svenska regeringen gjorde från sin påstådda neutralitet var att tillåta permitterade tyska soldater att åka tåg genom Sverige.

– När kriget vände lade sig skammen som en filt över oss. Fortfarande vill ingen tala om det. Uppenbarligen finns det en hemlig och smutsig historia som vi inte gjort upp med.

Framgång har en baksida

Åsa Larsson är på väg att bli ett stort internationellt namn med en utlandsförsäljning som börjar närma sig en miljon sålda exemplar. Hennes böcker finns utgivna i 25 länder och är översatta till 15 språk. Debutromanen ”Solstorm” har blivit film och ”Det blod som spillts” är under inspelning.

Men framgången har haft ett pris.

– Jag är så glad i min författarroll. Man blir så gullad med, alla är så snälla. Och har man det inte bra hemma lägger man fokus på jobbet. Det blev för stort, för viktigt att vara författare. Jag blev en dålig människa av att vara så uppburen och tyckte att jag satt fast i ett missnöjesträsk. Finns det inga ekonomiska incitament att hålla ihop, ja, då är det lätt att man lämnar varandra.

Och det var vad Åsa gjorde.

– Min före detta sambo är en fantastisk människa på olika sätt och vi hade ett familjeprojekt som fungerade. När vi skiljdes hade jag så dåligt självförtroende, trodde aldrig att jag skulle träffa någon annan man, att jag skulle dö ensam.

Utan att avslöja för mycket kan vi säga att riktigt så blev det nu inte.

Skrämmer ingen på riktigt

Åsa Larsson är intensiv och sympatisk. Fast man undrar lite hur det ser ut i hennes hjärna, som är i stånd att fantisera ihop de mest sataniskt utstuderade mord och skräckinjagande situationer. Det är en tanke som även slagit hennes pappa.

– Ibland kan han säga till mamma: Vad har vi gjort för fel? Men jag tror inte människor blir skrämda av mina romaner eftersom ingen vill bli skrämd på riktigt. Ingen vill sitta fastklämd i en brinnande bil, men gärna skrämd i en berg- och dalbana.

Åsa Larssons boktips till...

Carolina Gynning, kändis:

– ”Sin ensamma kropp” av Elsie Johansson. Carolina är smart och snygg och jag tror att hon funderat en hel del på det här med kropp, sexualitet, identitet.

Jan Guillou, författare:

– ”Varg” av Yngve Ryd. Den innehåller fantastiska berättelser om olika samers förhållande till vargen. Passar en jägare som Guillou.

Camilla Läckberg, författare:

– ”Människohamn” av John Ajvide Lindqvist. De har havet gemensamt. En fantastisk roman som skulle kunna inspirera henne.