Resas krönikör: Då tappar vi omdömet
Klänningen var kycklinggul och så kort att den egentligen var en slags förlängd fuskhalsduk. Det var uppenbart för alla, utom mig. För jag var på mitt allra soligaste humör, shoppingsugen och extra frimodig efter några dagar i Rom.
Referensramarna hade successivt flyttats uppåt och nu var de i lårhöjd. Dessutom ska man ju köpa med sig något hem. Alltså tänkte jag slå till.
Väninnan, som aldrig sett mig i annat än jeans och pöströja, räddade mig: ”Sov på saken, finns klänningen kvar imorgon i butiken, är den din.”
Som tur var hade någon annan omdömeslös person redan slagit till när vi kom dit dagen efter.
Det är något som händer med oss när vi reser utomlands. Många av oss blir lite dummare, lite mer lättlurade och lite fulare – i alla fall vi som går i affärer. På semestern sänker man garden och det kan sluta i stilmässiga katastrofer. Pälsmössan som kändes helrätt på Island är bara konstig hemma på gatorna i Örebro, precis som om man gick omkring med ett dött djur på huvudet. Vilket är precis vad man gör.
Den gula kycklingklänningen som jag tack och lov aldrig köpte tillhör kategorin vulgoplagg som bara är snygga på semestern, tillsammans med silverplatåskor, midjekorta toppar och halvt transparanta tröjor i märkliga material. Vi skulle aldrig köpa dem på hemmaplan!
Och de flesta av oss har en vanlig garderob hemma och ett skräckkabinett – garderoben med fruktansvärda semesterköp:
Något i batik. Ett färgglatt, obegripligt fyrmannatält som bryter av mot allt annat i ditt liv (svart, grått, vitt). Det som var rena fyndet i Bangkok – är inte värt en krona mer än prislappens 50 spänn när du kommit hem. Då är du beredd att betala det dubbla bara någon bär iväg åbäket till Stadsmissionen.
Sarong. Sägs vara bra till allt och går att använda som handduk, lakan och kjol. Sedan inser man snabbt varför det finns riktiga – och bättre – handdukar, lakan och kjolar som dessutom inte är dekorerade med gröna geckoödlor.
Uppsydda plagget. Lika gjutet som det var på plats, lika illa sitter det när man kommit hem och gått upp till normalvikt efter veckor av turistdiarré. Om den lila sidenkavajen mot förmodan ändå passar fortfarande, inser du snabbt varför du inte har köpt någon sådan förut – det är osannolikt att du någonsin får användning av den.
Klädd i konst. Ledorden är dyrt, designat och assymmetriskt. Kort sagt, skitfult. Klänningen med sin konstiga skärning som elegant skulle drapera sig runt din kropp ser inte avancerad ut, utan liknar mest en felsydd bordsduk.
Mitt sämsta klädköp någonsin var den kinesiska kjolen. Jag ville inte ha den, men köpte den av ren utmattning efter att en ettrig kvinna på 150 cm jagat mig genom Peking skrikandes ”best quality” och till slut attacksålde den till mig.
Redan samma kväll började den falla sönder. Då var jag lite ledsen. Nu är jag glad att slippa se den i min Hall of Shame – min groteska semestergarderob.
Mina topp tre
Fler minnesvärda köp
Skallerormen från Grekland
1990 var den gigantiska bordsprydnaden något av det coolaste jag sett. Några år senare det mest obegripliga.
Handsydda väskan från Kroatien
Det som kändes vackert bohemiskt i sina tusen olika färger var bara fult så fort jag landat på Arlanda igen. Dessutom ramlade småmynt ut genom sömmarna där för övrigt en liten tvättlapp med ”Made in Bangladesh” gömde sig.
Snygga sandalerna i Gamla stan, Stockholm
Extra pinsamt att gå rakt in i en turistfälla på hemmaplan. Visst var de fina, ända tills färgen började flagna av i stora sjok.