På fiskeresa i Thailand

"Stolt drar jag upp min första barracuda"

Linda Isacsson, till vardags reporter på TV3, snorklar, jagar och testar whisky när hon är ute och reser. Men få saker gör henne så glad som att få dra upp en stor, exotisk fisk.

I Thailand är det praktiskt taget gratis - och man får alltid fisk.

helskärm

Jag älskar att fiska.

Vart jag än åker så gör jag alltid en fisketur. Genom åren har det blivit allt ifrån laxfiske i Norge till hajfiske på Maldiverna. Fiskelyckan har ofta varit god, men det har också kostat.

Det är det som är så fantastiskt med att fiska i Thailand. Här är det praktist taget gratis - och man får alltid fisk!

Klockan är nästan ett och jag står i den lilla hamnen på Phi-Phi island och väntar på mannen som ska ta med mig ut på riktigt thaifiske. Solen glittrar i det turkosblå vattnet och jag är både förväntansfull och nervös. Båten vi ska ut med, en så kallad longtail-båt, är inte mycket större än pappas gamla eka och jämfört med de sportfiskebåtar man vanligtvis använder vid djupshavsfiske så ter den här sig minst sagt enkel.

Vad händer om vi får en stor fisk eller om det blåser upp till storm?

Båtens ägare, och min guide för dagen, heter Lek. Tio minuter sen anländer han med två spön och ett leende. Lek visar sig vara en mycket effektiv man och snabbt är vi på väg ut.

Vi stannar till vid ett rev. Med en lina täckt med små krokar fiskar Lek agn. Jag noterar tacksamt att havet ligger helt platt och småfisken hugger friskt. Ivrigt frågar jag hur stora fiskar man kan få och Lek säger på knagglig engelska att han fått en marlin på fantastiska 52 kilo tre veckor tidigare. Tänk om det skulle hända igen!

När vi fått tillräckligt med agn kör vi vidare i en halvtimme innan motorn slås av. Till min stora förvåning så skulle vi meta! Inte trolla som man vanligtvis gör. Jag frågar mig varför. Och svaret satt som det skulle - på kroken.

Det visar sig vara en stor marlin. Rappt vevar jag in och till en början hänger den följsamt med. Sedan kommer motståndet.

I säkert tjugo minuter kämpar jag under glödhet sol med en fisk tillräckligt stor att mätta en hel restaurang med hungriga matgäster. Svetten lackar och jag känner utmattningen krypa i armarna.

Jag slappnar av en kort sekund och plötsligt ser jag min moståndare blänka till ovan vattenytan och innan jag vet ordet av har han slagit sig loss och försvunnit ner i djupet.

Neeej! Det får inte vara sant!

Med tårar i ögonen fortsätter jag jakten på "the big one". Den kommer inte tillbaka. Dagen lider mot sitt slut och Lek vill att vi åker hemåt. Jag ber honom att köra sakta så jag kan prova på lite trolling.

Besvikelsen över den förlorade fisken börjar precis komma över mig igen när jag känner ett våldsamt hugg. Ingen marlin, och inte lika stor, men i alla fall fisk. Med ett ihärdigt vevande och de rätta rörelserna får jag fisken att närma sig båten och den här gången ger jag den inte chansen att slita sig.

Stolt drar jag upp mitt livs första barracuda, Indiska oceanens svar på den svenska gäddan. Ingen ädelfisk direkt, men jag är glad ändå.

Barracudan väger nästan 12 kilo och... i kombination med thailändska kryddor och ingredienser smakade den faktiskt gott.

Fakta/Thaifiske

Linda Isacsson