15 tips: Så slipper du magsjukan på resan

helskärm

”Montezumas hämnd” i Mexiko.

”Faraos hämnd” eller ”Mumiemage” i Egypten.

Två beteckningar på magsjukdomar som kan förstöra en hel semester på nolltid.

Men det finns kenp som kan rädda resan.

Magsjuka är något som många svenska semesterfirare drabbats av utomlands. Bara under det här årets två första månader insjuknade exempelvis 199 personer i salmonella under utlandsvistelse, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Och 27 svenskar drog på sig shigella.

Mat och dryck, det som skulle bli lite av semesterns höjdpunkt, förvandlas plötsligt till vår värsta fiende.

– Ibland tänker man inte på att isen, som man ju ska ha i en massa drycker, kanske inte är gjord på buteljerat vatten, säger Mona Insulander, epidemiolog på Smittskydd Stockholm.

– En annan risk är bufféer som stått framme länge.

Tvätta händerna – ofta

I samband med måltiderna är hygienfaktorn extra viktig, menar Mona Insulander.

– Jag skulle säga att den är nummer ett. Att tvätta händerna ofta med tvål – men också ­använda handdesinfektions­medel – hjälper mycket.

En lömsk smittrisk döljer sig faktiskt i den hägrande swimmingpoolen.

– Nu ska man inte avråda folk från att bada i pooler, fast det finns en viss risk. Poolerna rengörs ju med klor men vissa parasiter har blivit resistenta mot klor, säger Mona Insulander.

Ersätt förlorad vätska

– När det kommer ­rapporter från olika länder där många blivit smittade samtidigt så vidtas det ju åtgärder. Då brukar man stänga poolen under några dagar och sedan kör man med chockklorering.

Vad är det absolut ­viktigaste att tänka på om man drabbas av svår magsjuka utomlands?

– Vätskeersättning! Man måste ersätta den vätska man förlorat. Det är särskilt viktigt för små barn och äldre personer. En vuxen person drabbas inte lika hårt.

– Här tycker jag man ska ­rådfråga på apoteket innan man åker i väg. De har utmärkta medel för sånt här, till exempel Sempers vätskeersättning för barn och Resorb för vuxna.

15 knep för att slippa magsjuka

Hygien

Ta med gel och våt­servetter från apoteket.

Tvätta händerna innan du äter.

Tvätta alltid händerna med tvål om du haft kontakt med djur.

Klia dig inte i ögonen.

Sedlar och fjärrkontroller kan vara smittohärdar.

Bad

Inga kallsupar om du badar i pool. Läpparna är också känsliga för att inte tala om öppna sår.

Mat

Undvik glass och ­sallader och rå frukt liksom råa skaldjur.

Skölj alltid grönsaker och frukt som du köpt för eget bruk.

Se upp med dressing, särskilt om den stått ­framme länge.

Avstå helst bufféer som stått framme länge, särskilt de som exponerats för ­solljus.

Kyckling, annat kött och fisk ska vara ordentligt ­genomstekta.

Frukt som ska skalas är ofarlig att äta.

Dryck

Undvik kranvatten.

Drick mycket ­buteljerat om du ­drabbas av magsjuka. Vätskeersättning är A och O om du blir sjuk.

Behövs verkligen is i drinken?

3 smittor

Shigella. Bakterier som är besläktade med ­Escherichia coli och Salmonella. ­Orsakar Shigellos. Smittad kan drabbas av mag­kramper, diarré, feber, blod i avföringen och – i värsta fall – bakteriell dysenteri.

Salmonella. Smittan sprids vanligen genom infekterad föda, vanligen kött, fågel, ägg. Inkubationstiden är oftast 1–3 dygn (6 timmar–10 dygn). Risken att smittas är liten om man själv inte intar smittade matvaror.

Campylobacter sprids via maten och står för 5-14 procent av diarréfallen i världen. De flesta som har fått i sig campylobacter, har fått det genom att äta djur (exempelvis höna) som inte har upphettats tillräckligt.