Som fisken i vattnet

Upptäck Röda havets undervattenslandskap med snorkel och mask

Röda havet är rikt på fisk, koraller och dykmöjligheter. För den ovana är snorkling en perfekt början.

Både Hurghada och Sharm el-Sheikh bjuder nybörjaren på häftiga upplevelser.

Kav lugnt. 40 minuters taxifärd från Hurghadas hotellgytter hörs bara tystnaden. Och några stojande barnfamiljer.

-Munnen känns som om man ätit massor med jordnötter. Det var så salt, men jag var ända ute vid sista bojen, säger Simon Hammar, 10, stolt.

-Jag med! ropar lillasyster Jessica, 7.

Tillsammans med mamma Anita är de i Egypten för att fira pappa Jörgens 40-årsdag. Sharm el-Naga är perfekt, tycker de.

-Jättebra för oss, eftersom vi är nybörjare. Här kan man stå precis vid stranden och bara titta ner så ser man fiskar, man behöver inte ens andas i snorkeln, säger Anita.

-Jag har fått blodad tand, säger Jörgen och ler.

Familjen Hammar från Skultuna tvingas ändå ge upp för dagen. De har varit här sedan nio i morse och ska snart bege sig nöjda till hotellet igen.

Samtidigt drar sig soldyrkarna i Sharm el-Naga in i skuggan under sina parasoller och det mesta är lite bakvänt. Här verkar aktiviteten bubbla under ytan, snarare än på land. I vattnet guppar grupper av solskyddsinsmörjda ryggar i djup koncentration. Blickarna är vända mot botten. Munstycken sticker upp som lustiga växter mot himlen.

Under ytan pilar platta svarta fiskar, gulvita, silverpilar med svärdfisknosar och rosa bjässar med snorgröna ränder, bara några meter från stranden. Revet är täckt av olikformade svampar och växter. Bojar markerar var de turkosa korallerna växer för grunt för att få simmas över.

Doris Levin, 63, har gått upp för att torka av sig efter en långtur.

-Jag snorklade första gången i israeliska Eilat för nästan 40 år sedan och har längtat till nästa gång sedan dess. Vattnet är som i Malaysia, och det är mer orört här i Sharm el-Naga än inne i Hurghada, säger Doris Levin som är från Huddinge.

Vad gäller dykning har Sharm el-Sheikh på Sinaihalvön ännu bättre rykte än Hurghada. En eftermiddag tar vi en glasbåt i Naama Bay för att nå koralllandskapen i Near Garden, bara tio minuters färd ut i bukten.

Genom båtens golv ser man rätt ner på botten medan fiskstimmen glider förbi. Snart står vi på däck och trampar med fenorna redan pådragna. Hopp! Plums.

Där nere är det tyst, men sprängfullt av liv. En grupp ryssar trängs närmast båten och gör att jag simmar bort några meter.

Mina andetag är häftiga och pulsen brusar i öronen. Kan det skrämma fiskarna? De är överallt och nära.

Plötsligt lösgör sig något större ur skuggorna. En rocka. Jag tappar munstycket i ivern och måste upp. Masken trasslar, men så är jag nere igen. Lugn.

Hittar rockan som med sin pisklånga svans och böljande rörelser sakta drar sig ut mot mörkare djup. Han bryr sig inte om de vita kropparna som pumpar vid båten.

Jag får ge upp min jakt och simmar till ytan för att skratta.

Magi.

Nina Marjavaara