Ett måste: nationalparken Khao Yai

I nationalparken Khao Yai möts besökaren av intensiv grönska, extrem fuktighet och öronbedövande djurläten

Drömmen var att få se en vild tiger i sin naturliga miljö.

Istället såg vi apor, hjortar, en blå skorpion - och vilda elefanter.

Det räckte långt.

Där är de. Vi sitter på flaket på en pickup och stirrar ut i ljuskäglorna från sökarljusen, Jan-Rikke Mulder, 35, och Anne-Marie Jeunink, 33, från Holland och jag. En elefanthona med en liten kalv och en halvvuxen hanne står ett stycke bort och äter jord för att få i sig salt. Honan är på sin vakt - och det är vi med. Hon är minst lika stor som bilen.

- Det har hänt att de attackerat människor, säger Eakarthid Thongnark, vår guide från Wild Life Safari.

Plötsligt börjar honan fladdra med öronen, hon tar några steg mot oss. Eakarthid Thongnark ropar till chauffören på thailändska men vi förstår ändå: kör, kör.

Backar undan

Det räcker att vi flyttar oss några meter för att elefanthonan ska vara nöjd och vi backar försiktigt tillbaka. Nu ignorerar hon oss och våra strålkastare. Vi står länge och tittar på dem.

Elefanterna var höjdpunkten på vår tur genom nationalparken Khao Yai - det stora berget på thailändska. Den började dagen före med betydligt mindre djur: fladdermöss. Grottöppningen syns halvvägs upp på ett brant berg. Den ser ut som Fantomens dödskallegrotta.

17.50 kommer de. Samma tid varje kväll. En miljon fladdermöss som flyger i en formation tvärs över dalen. Som längst blir strecket över en kilometer långt. Sedan sprider de ut sig i jakten på insekter.

Nästa dag går vi upp tidigt. Det är fortfarande lite kyligt i luften när vi snör på oss särskilda sockor mot blodiglar. Under regnperioden kommer iglarna upp ur marken och står vaggande på stigen medan de letar efter djur som passerar förbi. Två stycken letar sig igenom mina skydd och lämnar runda, röda sugmärken efter sig. De är obehagliga - men ofarliga.

Vi går in i regnskogen. Det känns som att stiga ned i ett grönt hav av växtlighet. Ljuset är dämpat, det är varmt och extremt fuktigt.

Lianerna hänger från träden

Från träden hänger lianer i trassliga härvor, sällsamma träd lutar sig ut över stigen för att vinna några centimetrar i kampen om utrymme och ljus. Men det är inte den intensiva grönskan som är mest exotisk - utan ljuden. Lätena från fåglar, grodor, djur och insekter blir ibland nästan öronbedövande.

Då och då hörs prassel från djur som rör sig runt omkring oss. En gren faller från ett träd. En björn, tror Eakarthid Thongnark. Vi tittar upp men ser ingen. Några näshorns-fåglar flyger upp från ett träd. Spindelnät hänger över stigen. Stora hornprydda spindlar vaktar dem noggrant.

- Nästan alla spindlar i Thailand är giftiga, säger Eakarthid Thongnark varnande.

Vi rör oss respektfullt förbi näten. Man känner sig liten och obetydlig i detta myller av liv och växtlighet. Längtan efter att få möta en tiger är fullständigt borta.

Plötsligt rör det sig i trädkronorna. Vi rycker till men det är bara en grupp gibbonapor som sänker sig ned genom trädkronorna. Några sätter sig på stigen framför oss för att äta. De verkar inte bry sig om att vi är där.

- Aporna är ett problem i naturparken, säger Eakarthid Thongnark. Många turister matar dem från bilarna. De tycker att de är snälla, men istället börjar aporna tigga mat och kan bli aggressiva.

Vattenfallet från "Beach"

Efter lunch kommer vi till vattenfallet från filmen "The Beach", Haew Suwat. Det ligger intill en parkeringsplats och är populärt bland turister. Efter filmpremiären har man varit tvungen att sätta upp skyltar om att det är förbjudet att hoppa från vattenfallet. Att döma av kraften i det 25 meter höga fallet tycker man att folk borde fatta det själva.

Vi fortsätter uppför vattendraget ovanför fallet. Stigen är kuperad och snart är de andra turisterna borta. Vi är tillbaka i regnskogens värld.

På andra sidan flodbanken sitter långa rader av stora, koboltblåa fjärilar. Vingarna är utfällda och vända mot solen.

- Se upp, ropar Eakarthid Thongnark.

Han har nästan trampat på en stor, blå elefantskorpion som kryper över stigen. Den försöker försvinna in i den täta undervegetationen. Vi håller den kvar med en liten pinne. Underligt stillsamt går den med på att vara kvar i skenet från våra fotoblixtar.

Rundtur i jeep

Bästa sättet att se vilda djur är dock inte till fots i regnskogen. Som tur är. På kvällen arrangerar parkvakterna turer i jeepar med kraftiga söklampor. Den här lördagen blir det en hel karavan med Bangkokbor på utflykt - alldeles för många för att vi ska få se något annat än ett piggsvin fly bort från strålkastarskenet.

Eakarthid Thongnark berättar att man sett elefanter på andra sidan parken dagen före. Vi ger oss iväg på egen hand. Och där står de. Vi sitter i mörkret och tittar länge på elefanterna i sökarljuset.

- Det bästa med Khao Yai, säger Eakarthid Thongnark. Det är när man får se vilda elefanter.

Guide/Khao Yai

Bo Svernström