Välj rätt strand på Brasiliens kust

Från festerna i Fortaleza till sköldpaddorna i Pipa

BRASILIENS KUST

Höga vågor eller lugnare vatten? Håll-i-gång eller middag för två på stranden?

Charterorterna längs Brasiliens kust har helt olika karaktär så det gäller att välja rätt för att inte hamna fel.

Avstånden är stora i Brasilien. Från Fortaleza i norr är det över 50 mil till Natal vid Brasiliens nordöstra spets, som är landets mest omtalade chartermål.

Vid stranden Ponta Negra i Natal märks turismen tydligt. Souvenirbutiker och inkastare slåss om uppmärksamheten. Här blåser vinden så gott som varje dag och vågorna slår mot stranden. Vid sanddynen Morro do Careca är vattnet lugnare. Här flockas barnfamiljerna och på helgerna är det fullt av badande brasilianare. Ofta samlas vänner och familj på stranden för att bada, dricka öl och grilla från tidig morgon tills solen går ner.

Vana vid turister

När mörkret faller vaknar folklivet. Enkla strandbarer säljer öl och drinkar, några grabbar spelar fotboll på stranden. Varje gathörn fylls av brasiliansk musik från cd-försäljare som stoltserar med stora högtalare och billiga piratskivor.

Det märks att staden börjar vänja sig vid turister. Inte minst på priserna. Men för min del känns Ponta Negra allt för tillrättalagt.

Då känns Pipa, några timmars bussresa längre söderut på kusten, mer spännande. Själva orten är samlad längs en lång kullerstensgata med exklusiva klädbutiker, mysiga restauranger och enkla hotell. Pipa är som en färgglad sagoby hämtad från smurflandet.

- Vill du se delfiner kan du promenera till Praia do Madeiro, delfinstranden, säger kvinnan på turistkontoret.

Det tar 45 minuter innan jag når dit nästa morgon. Jag ser inga delfiner men den öde, solgula sandstranden är enastående vacker.

Resan från Pipa till Porto de Galinhas blir ett äventyr. Först är det en timme med minibuss ut till huvudvägen. En enkel skylt med blå målarfärg deklarerar busshållplatsen. Men när jag ska kliva på gestikulerar chauffören att det inte går. Bussen är full. Nästa ska gå två timmar senare.

Men så ler chauffören och breder ut en handduk på trappan längs fram i bussen. Jag hoppar ombord.

Sittmusklerna värker när vi tre och en halv timme senare rullar in i miljonstaden Recife. Härifrån är det först tunnelbana till centrum, därefter buss till flygplatsen och sedan ytterligare en buss. Matt lutar jag mig tillbaka den sista timmens bussresa ner mot kusten.

Charmen finns kvar

Porto de Galinhas är en mysig fiskeby som lyckats behålla sin charm, trots horder av turister från både Sydamerika och Europa. "Galinhas" betyder höns och var förr kodordet för slavar. Porto de Galinhas betyder med andra ord "slavhamnen".

I dag har påhittiga försäljare tagit fasta på ordet och varje butik är fylld av fula små kycklingsouvenirer. Jag följer höns-spåren på gågatan ner mot vattnet. Vägskyltarna pryds av tecknade tuppar och färgglada seriehönor dyker upp där du minst anar det.

Katharina Brunat