Skärpt uppmärksamhet vid asylboenden

Flyktingkrisen. På mindre än en vecka har det brunnit i tre tilltänkta flyktingboenden och i år har över tio asylboenden eldhärjats. I många fall finns misstankar om anlagda bränder.

Polisen skärper nu uppmärksamheten kring asylboenden.

I tisdags natt brann en barack i Arlöv som dagen efter skulle ha tagits i bruk som asylboende. På lördagsnatten brann en skolbyggnad utanför Ljungby ner till grunden, bara dagar efter att kommunen hållit informationsmöte om att lokalerna skulle bli flyktingboende.

Och natten till söndagen var det dags igen - ett tilltänkt boende i Onsala eldhärjades svårt.

Missnöje mot planerna

– Det är allvarligt och helt oacceptabelt, och också ledsamt och tråkigt för alla oss som lagt ner så mycket tid och kraft på att få i ordning boendet, säger Ulrika Granfors, fastighetschef vid Kungsbacka kommun, till TT.

– Vi hade ett informationsmöte i torsdags. Det fanns en del missnöjda röster, men även invånare som höjde sina röster för att ta emot medmänniskor.

Efter bränderna i Kungsbacka och Ljungby har man lokalt fattat beslut om förstärkt bevakning vid vissa boenden.

Hela landet

Polisen nationella operativa avdelning (NOA) gick under söndagen ut med en uppmaning till alla polisregioner i landet om att skärpa uppmärksamheten och öka tillsynen vid asylboenden.

NOA utreder också om det kan finnas en koppling mellan de senaste bränderna.

– Vi analyserar om det finns ett samband och i så fall hur det ser ut, säger Stefan Hector, kommenderingschef för NOA:s särskilda händelse med anledning av migrantströmmarna.

Säpo skriver i ett mejl till TT att man "följer (fallen) och bistår (polisen) med eventuell information".

Migrationsverket gör löpande riskbedömningar för olika boenden, enligt myndighetens säkerhetschef Monica Karum Bergvall.

Ekon från 90-talet

Historikern Heléne Lööw har studerat den våg av attentat som riktades mot flyktingförläggningar under 80- och 90-talet. Då handlade det oftast om gärningsmän som uppfattade att stämningarna i lokalsamhället rättfärdigade deras handlingar.

I dag kan det gå snabbare att piska upp sådant hat.

– Det uppstår många lokala nätgrupper, som "Nej till flyktingförläggning i ort X", där retoriken höjs kraftigt och i många fall ses sådana här aktioner som något positivt. De processer som tidigare skedde i lokalsamhället, mun till mun, flödar nu fritt på nätet.

TT