Nederländsk start på Europas supervalår

Nederländerna. Nederländerna är först ut när Europas supervalår kommer igång på riktigt.

Nästa veckas val blir en riktvisare om vad som kan väntas även i Frankrike och Tyskland.

Hela EU:s framtid ligger i vågskålen.

I marsdasket i Dordrecht, strax söder om Rotterdam, skiner optimismen från grönvita jackor. Socialliberala oppositionspartiet D66 är på valturné och Rob Jetten och Monica Den Boer känner medvind i opinionen.

Det beror inte minst på en så klassisk gammal valfråga som skolan.

– Utbildningen är extremt viktig. Vi vill lägga ytterligare 4,5 miljarder euro på skolan, både grundskolan och högre forskning, säger Den Boer när hon delar ut flygblad på stadens marknad.

– En god, sund utbildning är grunden till god kvalitet i hela samhället. Den jämnar ut gapet mellan fattiga och rika och skapar en solid bas för arbetsmarknaden, valtalar hon till allmänheten vid Dordrechts fisk- och oststånd.

Stark Wilders

Det här är traditionellt ett socialdemokratiskt fäste, där dock många S-väljare - precis som i resten av Europa - nu i stället gått över till nationalistiska missnöjespartier.

I Nederländerna är det främst Geert Wilders och hans Frihetspartiet (PVV) som de senaste åren samlat stöd bland dem som är kritiska mot eliten och etablissemanget, EU, globalisering, invandring och islam.

Wilders kampanjar i ösregn i Breda, bara 1,5 timmes bilväg norr om det Bryssel som han och hans anhängare tycker så illa om.

– Utanför EU och eurozonen kommer vi att få bestämma över vår egen penningpolitik, finanspolitik och invandringspolitik, lovar Wilders mitt inne i ett kaotiskt hav av säkerhetsvakter, anhängare och utländska journalister.

– Vi kommer inte att behöva lägga miljarder euro på ett land som Grekland, utan i stället på nederländare i Nederländerna. Det är nationalstatens pånyttfödelse, säger Wilders.

Jämn kamp

Det nederländska parlamentsvalet hålls på onsdag, den 15 mars. In i det sista tyder opinionsmätningarna på ett oerhört jämnt val, där kanske upp till fem partier fortfarande har chans att bli störst och där ytterligare fem-sex stycken kan ta sig in i parlamentet.

Premiärminister Mark Rutte och hans liberala VVD väntas allmänt bli ledande i försöken att sedan få ihop en regering. Men vilka partier Rutte i så fall ska samarbeta med är fortfarande högst oklart.

D66 och PVV är två av de största utmanarna och följs nyfiket av politiker, allmänhet och statsvetare runt om i Europa.

Frågan är om Wilders och hans PVV ska bjuda på ännu en framgång för växande nationalism och misstro mot etablissemanget, efter brexit-omröstningen i Storbritannien och Donald Trumps presidentvalsseger i USA?

Eller ska D66 ge nytt hopp till dem som talar varmt om invandring och internationellt samarbete?

"Står upp för EU"

Vid järnvägsstationen i Dordrecht är Rob Jetten optimistisk.

– Precis som i USA, Frankrike och Tyskland har Nederländerna populistpartier som vinner mark just nu. Men vi är ett av de få partier som fortfarande står upp för EU, för miljön och investeringar i utbildning. Jag har träffat många som är oroliga för populisterna och extremisterna, säger han och hoppas att det egna partiet ska belönas för sitt försök att vara för någonting, inte bara emot.

– Geert Wilders bara pratar om problemen, medan D66 pekar på lösningar, hävdar Rob Jetten i Dordrecht.

Dordrecht/Breda, TT:s korrespondent