Historiskt ovisst

Anna Andersson

Ferrari etta.

Ferrari tvåa.

Men total dominans?

Inte en chans.

Det är tio lopp kvar och tio ynka poäng som skiljer den nye VM-ledaren Felipe Massa från VM-fyran Lewis Hamilton och för fjärde loppet i rad ser vi en ny förare i toppen av VM-tabellen.

F1 är jämnare än på väldigt länge, kanske jämnare än det någonsin har varit.

Efter ett idogt letande kan vi konstatera att det inte skiljt så lite mellan de fyra första förarna efter åtta körda lopp någon gång under de senaste 15 åren, längre tillbaka än så kändes det inte riktigt motiverat att gräva. Sporten är trots allt en helt annan i dag.

Men den mest intressanta frågan att ställa är varför?

Varför är det så fruktansvärt ovisst – även om det vid en snabb anblick inte ser ut så när två röda gudinnor glider igenom ett lopp på en bana där Ferrari dominerat de senaste tio åren.

Det finns knappast ett svar på den frågan – men en del ligger i:

FIAs regler. Man har arbetat konsekvent med att sänka kostnaderna, bland annat har teamen dragit ner antalet tester, bilarnas motorer måste numera hålla i fler lopp, de elektroniska hjälpmedlen är borta och FIAs mål är att förarnas prestationer ska bli mer avgörande och att serien på så sätt mer spännande.

Skilsmässan mellan BMW och Williams.

För BMW har övertagandet av Sauber varit en fullträff. Stallet med den mycket korrekte Mario Theissen har blivit en stormakt och deras intåg i toppen har förändrat maktbalansen.

80-talisterna ber inte om ursäkt

Michael Schumachers pensionering – och att den starka trojkan Rory Byrne, Jean Todt och Ross Brawn alla lämnat Ferrari.

80-talisterna – den självklara generationen. De har genomgått starka och utvecklande förarprogram, de ber inte om ursäkt och de kan köra bil. Robert Kubica, Fernando Alonso, Heikki Kovalainen, Lewis Hamilton, Nico Rosberg och Sebastian Vettel kommer att dominera sporten i många år.

Mittfältet har blivit betydligt jämnare och ett misstag kan även stå en toppförare dyrt.

Efter åtta av 18 lopp är det omöjligt att tippa en världsmästare. Samtliga fyra toppförare har en bra möjlighet – men någonstans känns det ändå som om han rattar en röd kärra.

Utan Ove Andersson hade Toyota inte varit där de är i dag. Jarno Trulli tillägnade honom sin pallplats – jag är övertygad om att ”Påven” myser i sin himmel.

Imponerande av Kimi Räikkönen att ta en andraplats med en sådan skada på bilen. Ett trasigt avgasrör gör att motorns prestation påverkas negativt och från Ferrari sägs det att han inte hade klarat mer än max två varv till.

En brasilianare har inte varit i VM-ledning sedan 1993. Då hette han Ayrton Senna.

En sjundeplats för Nelson Piquet. Det var nog en förbannad tur för honom. Enligt många källor var hans dagar hos Renault räknade, nu har han förlängt sin tidsfrist.

Hamiltonmania. I år vänds britternas blickar mot Silverstone – inte mot Wimbledon – den 6 juli.