Wennerholm: EM blir det stora testet
Kallur är det perfekta affischnamnet
Att Susanna Kallur är klar för EM i Amsterdam är naturligtvis fantastiskt för svensk friidrott.
Men det bästa beskedet är att hon känner sig redo att tävla i ett mästerskap igen.
Att kroppen känns så fräsch att hon kan springa tre lopp på två dagar.
Det blir det stora testet inför OS i Rio.
Friidrotten har skrikit efter ett affischnamn inför OS i Rio.
Susanna Kallur är perfekt för rollen.
Dessutom tror jag hon är lika perfekt som förebild och ledarfigur för de många unga svenska friidrottare som åker till EM.
Nu tror jag inte Susanna Kallur åker till EM för att vinna.
Så bra är hon inte – än.
Sannas 13.00 gör henne till fjortonde tjej i Europa just nu. Räknar jag bort två tiondelar från den tiden på grund av ruskvädret på Stockholms Stadion så klättrar hon ända upp till en femteplats i Europa.
Men vinna – nej.
Stort fysiskt test
Det viktiga med en EM-start är att få veta om kroppen håller för ett mästerskap.
Häckloppet på Stockholms Stadion var det första Sanna sprungit på sex år.
Senast hon gick igenom en hel resa mot final på ett mästerskap var vid VM i Osaka 2007.
Året efter såg jag henne bara hinna tretton meter i semifinalen i OS i Peking 2008, avståndet till första häcken där hon föll och blev liggande.
Nu handlar det om försök EM:s första tävlingsdag den 6 juli och sedan både semifinal och final dagen efter, där det bara är två och en halv timme mellan loppen.
Tar sig Sanna till final - och det är långt ifrån omöjligt - blir det det största fysiska prov hon utsatt sig för på tävlingsbanan på elva år.
Senast jag såg Susanna Kallur springa i ett EM var i Göteborg 2006.
Då fick hon hela Ullevi att explodera när hon vann 100 meter häck överlägset. Hon vann på 12.59 och tvåan Derval O´Rourke från Irland var chanslös och flera meter bakom med sluttiden 12.72.
Då lekte friidrottslivet för Sanna.
Jag tror inte vi får se henne jubla den här gången, men det är inte heller det viktiga.
Hennes träningskompis i Florida, vitryskan Alina Talay, är europaetta just nu med sina 12.63 och brittiskan Tiffany Porter är regerande europamästarinna från Zürich 2014.
Nu är jag inte säker på att alla de bästa tjejerna väljer att tävla i detta EM "light" som började hållas först i Helsingfors 2012 och som alltid hålls ett OS-år.
Många väljer att koncentrera sig helt på OS och många av de bästa brukar saknas, även om EM ligger bra till tidsmässigt den här gången.
EM kan bli Tornéus sista chans
Förbundskapten Karin Torneklint tog ut ett helt koppel andra svenskar till EM också, men det var inga större överraskningar.
Hon har redan tagit ut 43 aktiva och räknar med att det blir 55 till slut.
Det kanske mest intressanta namnet förutom Sanna är längdhopparen Michel Tornéus.
Michel som var OS-fyra i London 2012 är inte ens kvalificerad till OS i Rio, då han inte klarat den officiella kvalgränsen 8.15.
Han har hoppat 7.82 som bäst den här säsongen och nu kan plötsligt EM bli hans absolut sista chans att kvala in. Dagen efter EM, den 11 juli, går anmälningstiden ut till Rio.
Efter det finns ingen återvändo.