Kaos – då kör Tony som en Gud...

ESKILSTUNA

Kaos är granne med Gud.

Erik Johan Stagnelius skrev så i en av sina dikter. Lars Norén skrev en pjäs på samma tema.

Själv SMS:ar jag till en nära vän från Eskilstuna Motorstadion: ”Tony kör som en Gud”.

Men efteråt berättar Tony Rickardsson:

– Det var problem, problem, problem. Totalt kaos mellan varje heat. Det gäller att lära sig hantera sånt.

Sånt är Tony Rickardsson en mästare på.

Han inledde tävlingen med en nollpoängare efter en bedrövlig heatstart, där varken han själv mentalt eller maskinen rent tekniskt var med.

En bussning i kopplingen mankerade, och själv hade han inte alls någon ”race sharpness” efter alltför få tävlingar senaste tiden.

Fortsättningen blev istället desto bättre.

Man ändrade lite på cykelns inställningen, ändå utan att någon gång få till en riktigt lyckad start.

För ovanlighetens skull vann Tony inte en enda start under hela kvällen. Ändå tog han, efter nollpoängaren, tre raka segrar på ett magnifikt sätt.

Vilken uppkörning!

Värsta uppkörningen skeddde i heat 16, där han först körde in i bakhjulet på Andreas Jonsson, därefter tog sig förbi Jason Crump på andra varvet, förbi Jonsson på tredje och förbi dansken Kenneth Bierre till heatseger på sista varvet.

Nu blev Tony till slut ändå ”bara” tvåa i årets andra Grand Prix-speedway, avblåst som given segrare efter en Pedersen-incident på finalens näst sista varv.

Men den nya gula ledarvästen behåller han, två poäng före lördagens segrare Jason Crump.

Direkt efteråt var vår femfaldige världsmästare så besviken som väl bara han kan vara:

– Jag har aldrig tidigare varit så besviken efter en andraplats.

Med lite distans till det hela konstaterade han sedan att ”en första- och en andraplats på de två första tävlingarna kan man inte vara annat än nöjd med”.

Sommartider?

Skönt var det utanför Eskilstuna medan solen fortfarande hittade ned i motorgrytan, 18 grader.

Riktigt kallt blev det däremot i blåsten sedan solen försvunnit bakom träden, 13 grader.

Inte blev man heller varmare av att högtalarna samtidigt spelade en Gyllene Tider-hit från 1982. ”Sommartider, hej hej, sommartider”...

Mycket folk var vi på Motorstadion, milen väster om Eskilstuna. Drygt 10000 uppskattades folkhavet till av Etuna-kolleger men någon exakt siffra fick vi aldrig.

Bland det sista jag hör på vägen ut till en stillastående bilkö är speakern som vädjar till dom närmast ansvariga att komma och tala om siffran för honom...

Det var i alla mer folk än det någonsin varit på ett internationellt idrottsevenemang i stan.

Här har det spelats VM-handboll, och här har det åkts EM-skridsko, men aldrig har det varit mer publik än på speedwayens första GP.

Fotbollen har lockat flest

Publikrekordet tillhör däremot fotbollen: ett kval till allsvenskan 1963, IFK Eskilstuna–Gais 0-0, inför 22 482 åskådare.

En match värd att minnas främst på grund av två märkliga detaljer:

1) att den Gunnar Gren, som en vecka senare fyllde 43, spelade libero (!) i Gais;

2) att den Kent Karlsson, som skulle komma att göra 38 landskamper som back, här debuterade i IFK, 17 år gammal, som släpande högerinner.

På nya Tunavallen spelar förresten IFK Eskilstuna idag mot Köping i div 3 Västra Svealand, och fredag 2 september möter Tommy Söderbergs U 21-landslag här Bulgarien.

Nästa GP-speedway i Sverige åks i Målilla 13 augusti.

Lasse Sandlin