Emil Persson: Och så kom det en gubbe – det sved!
Publicerad 2023-12-09
För att fullt ut uppskatta långloppskungen Emil Perssons framgångar måste man först fatta hur långsam han nyligen var.
Som den där gången han blev hopplöst frånåkt.
Av en sponsorgubbe.
Fältgeoteknik.
Förlåt mig, aldrig förr och aldrig senare ska en skidtext börja med det ordet. Men nu handlar det om Emil Persson och hans skidliv skiljer sig från andra skidregenters.
Som 21-åringar vann Gunde Svan och Charlotte Kalla i världscupen. Frida Karlsson tog VM-silver och William Poromaa glänste på OS.
”Vad fan skulle jag göra?”
21-årige Emil Persson vigde dagarna åt fältgeoteknik. Markundersökningar. Uppåt 60 timmar i veckan ägnade han åt att...
... jag ger mig. Vad är fältgeoteknik och varför höll du på?
– När de skulle bygga hus eller vägar åkte jag dit och körde ner massa stål i backen. Jag mätte, monitorerade och skickade siffror till någon som kunde räkna på det. Och varför?
Emil Persson sträcker på sig.
Fem timmars intervaller i går, tre timmars gnetande upp för ett berg i dag, det är lunchtid men han hade kunnat somna om jag inte stört honom med mina frågor härinne på sporthotellet i Torsby.
– Man var ju för dålig för något landslag, så vad fan skulle jag göra? Jag flyttade till en lägenhet och måste betala hyra och mat, så jag började jobba heltid och övertid.
Världscupen i skidor 2023–24: Program & tv-tider – alla tävlingar
Kom på plats 145
Om du på sistone halkat in på sändningen från ett herrlånglopp kan du inte ha missat Emil Persson, för han är alltid i täten. Bland stakande, vaggande norrmän tränger han sig fram. Ibland ser han förtvivlat trött ut, ibland blir tagen oroande korta, men så finner han ny energi och pumpar vidare några mil till.
2020/21 vann Persson tre tröjor i långloppscupen: den gula för totalsegern, den gröna för spurtpriset och den rosa för bäste ungdom. Stallkompisarna i Lager 157 började kalla honom Potatisen för att han passade i alla situationer, i klunga eller utbrytning, i sol eller snöfall.
21/22 blev Persson tvåa i totalen och förra vintern klättrade han upp överst igen efter att bland annat ha vunnit Vasaloppet.
Världscupen i skidor 2023–24: Program & tv-tider – alla tävlingar
Så dominant är 28-åringen i dag. Och just därför är de första åren efter tjugo så intressanta, för det är en period i Emils liv där han borde ha varit för långt efter, där han på sin höjd borde ha kallat sig elitmotionär.
Men nej. Fältgeotekniker Persson har hela tiden varit skidåkare primärt, även om han behövt träna på kvällar och helger. Han har kommit på plats 109, 122 och 145 i Skandinaviska cupen, men inombords har han varit förvissad om att han har större prestationer i sig. 2018 skrev han en post-it-lapp med karriärmål, fyra till synes orealistiska punkter som nu är avklarade.
Närmade sig femtiostrecket
Men det är klart att tvivlet visat sitt kletiga tryne ibland.
– Det fanns perioder när jag tänkte sluta. Det var evigheter till toppen och jag såg mig aldrig kunna vinna Vasaloppet. Fan, ska jag ens hålla på med det här? frågade jag mig.
Och vad svarade du dig själv?
– Att det fortfarande var kul. Jag gillade att hänga med kompisarna och träna.
Det senaste anfallet av tvivel kom på besök 2018, när Emil Persson just hade charmat till sig kontrakt med långloppslaget Lager 157 och gjorde allt för att imponera på Anton Karlsson, Britta Johansson Norgren, Anton Karlsson och de andra.
– Jag trodde att jag redan tränade hårt, men på första lägret i Ulricehamn förstod jag att det gick att träna tio nivåer hårdare. Jag mådde så dåligt, var så förstörd. Jag var knäckt efter varje pass, säger Emil och skiftar sittställning.
Utöver de aktiva och tränarna deltog Stefan Palm, grundaren av butikskedjan Lager 157. Visserligen var affärsmannen i trim, men han närmade sig också femtiostrecket.
Träningspass döpt efter Pichler
– Det var några pass när vi körde fyra timmar på tunga rullskidor där Stefan Palm ställde av mig. Han ställde av mig som skiten. De andra började nog fundera på vem den där nye killen var.
Du var ändå ingen ungdom då.
– Nej, jag var 23–24. Och så kommer en gubbe och... Nej, det sved lite. Man började tveka på sig själv.
Där många skidkarriärer reser sig som en seg långlöpa har Emil Perssons ett före och efter hösten 2018.
Efter en ofantlig ökning i träningsdos – bland annat med ett så kallat woffe-pass, döpt efter Wolfgang Pichler – hämtade 23-åringen igen allt han saknat i ungdomen och mer därtill. I Ski Classics-premiären samma vinter kom Emil Persson nia och var med det bäst av alla herrar i Lager 157.
– Jag var inte mogen tidigare, jag var liten i växten när jag var arton till tjugo. Och jag var inte mogen mentalt heller, jag visste inte vad det innebar att vara skidåkare på heltid, säger han.
Ska vi skicka lite beröm åt laget som såg potentialen i dig?
– Ja. Jag är otroligt tacksam över att ha fått chansen. Många var på pappret mycket bättre än mig det datumet jag skrev på.
”Det där är bullshit”
Intervjuer är sällan bra om det inte gnisslar någon gång. Här uppstår friktionen när vi pratar om klivet till traditionell skidåkning och världscupen. För Emil Persson när en dröm om OS-femmilen, kanske redan i Milano 2026.
Men man tjänar ju mer pengar i långlopp än i världscupen?
– Det där är ju bullshit.
Inte?
– Du tjänar mer pengar i världscupen än på det här. Jag måste vinna långlopp för att tjäna pengar, så det där har ni fått om bakfoten. Jag har såklart haft det väldigt gott på slutet, men jag vann nio av fjorton race vintern som var.
Kläbo har det också bra, menar du?
– Ja, han skriver fetare dealar än jag. Så det där blir lite skevt. Det är ju några som brukar publicera lönelistor.
Konstpaus. Jag ger mig och nickar.
Jo, det är nog vi.
– Där ser man alltid skidskytte, skidskytte, skidskytte, längdare, längdare, längdare. Två ski classics-åkare och alla andra är traditionella.
Ett pass – på 21 mil
På den gångna säsongens lista över vinterstjärnornas prispengar toppar Hanna Öberg med 2,4 miljoner och skuggas av Frida Karlsson på 2,2. Sedan följer ett par längdåkare och skidskyttar, samt Sandra Näslund (1,5), Anna Swenn Larsson (1,1) och Sara Hector (1,0) innan Emil Persson smyger in på plats 15 med 859 000 intjänade kronor.
Så ja, han har rätt.
– Men det kommer bli bättre. Lägger man det bara ner tid så kommer pengarna att komma.
Vill du egentligen åka traditionellt?
– Det är en spännande och lockande tanke. När jag är klar med långloppen vore det kul att lägga ner lite mer tid på det. Jag är ju en helt annan skidåkare kapacitetsmässigt och styrkemässigt än när jag satsade på traditionellt för sex år sedan. Jag är på en annan nivå, så det vore kul att edga till det.
Men då måste du fixa till skejten och diagonalen?
– Ja. De tekniska egenskaperna får jag jobba på.
Hur många år till kör du långlopp?
– Jag vet inte. Jag har inget slutdatum på min skidkarriär, så blir det nästa år eller om fyra år får vi se.
Det är väl ingen annan skidåkare som tagit den vägen?
– Det är en del i det liksom. Det vore häftigt att visa för yngre generationer att det finns många vägar till Rom.
Intervjun är över. På väg hem från Torsby till Gustavsberg har jag planerat ett matstopp halvvägs, på en sylta i Örebro.
Dit är det 21 mil. Eller som Emil Persson skulle ha sagt: ett träningspass på rullskidorna.
– Vi har en tradition i Jämtland att vi åker runt Storsjön varje sommar. Det är tjugotvå mil och tar elva timmar. Till slut kommer vi till en skylt där det står ”Östersund 57”.
Härligt. Då är det bara spurten kvar.
– Ja. Bara sex mil till. Då är man nästan hemma.
Långloppscupen Ski Classics börjar med 15 kilometer lagtempo lördag 9 december och 35 kilometer individuellt på söndagen.
