...men nu ska Sandviken ge igen för förra vinter, Bajen

Det väntar en riktig höjdare på Jernvallen onsdag kväll: Sandvikens AIK mot Hammarby IF.

En match man talade om på Bruket redan i fredags.

BolticGöta och Vänersborg skulle bara vara munsbitar på vägen.

Så rätt så: 11-1 och 12-2.

Det är på onsdag det gäller, det är då stockholmsjävlarna ska få på nöten och få sona för vad dom gjorde förra vintern.

helskärm

Då snuvade Hammarby nämligen de regerande mästarna på finalplatsen efter 3-1 i semifinalerna.

Båda matcherna på Jernvallen vann Bajen med uddamålet. I den ena vände man 2-4 till 5-4 på nio minuter - i den andra gjorde Andreas Lindström 7-6 tre minuter in på övertiden"

Så jämna är dessa två lag normalt, och statistiken visar till och med att målskillnaden på de elva senaste mötena är oavgjord: 46-46.

I vinter har lagen vunnit sina respektive hemmamatcher i grundserien.

Dock bör man då betänka att när Bajen vann, 4-3 i sista omgången, så hade Saik redan säkrat gruppsegern. En match alltså av betydelse bara för Bajen.

Saik har mer fart än Bajen

Jag har, av geografiska skäl, sett Hammarby betydligt fler gånger än Sandviken, och kanske är det därför inte rättvist att enbart bedöma Sanik efter det storspel jag såg mot BolticGöta - då även utan den Fredrik Rinaldo som nu åter fanns med, när värmlänningarna slog Bollnäs - men jag sätter ändå Sandviken klart före Hammarby.

Eller som Aftonbladets speciallöpsedlar för Sandviken med omnejd skrek ut i lördags, medan jag smög fram utmed husväggarna till bussen mot Gävle:

"SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD!".

Saik har ett helt annat flyt i sitt spel, man har fler spelare med fart, och man har fler som kan göra det där lilla extra med bollen. Det syns också på hur lätt man får sina mål.

Ett svar på vägen mot Studenternas får vi i alla fall onsdag kväll på Jernvallen.

Elitseriebandyn bjuder just nu på den ena finalreprisen efter den andra. Onsdagsmatchen är repris av finalen 2000, och denna dag har jag sett reprisen av finalen 2001, Hammarby-Västerås.

Pricksäkert, Karlsson

En match som jag tycker att Hammarbys tränare Stefan Karlsson - såg du förresten hans ystra glädjedans i tv-snutten från VM 1981, sen han klappat in ett frislag mot Sovjet på vägen till det första historiska bandyguldet - sammanfattade utmärkt med orden:

- Onödigt jämnt!

Men så blir det när man släpper till så enkla mål bakåt.

Hammarbys andra halvlek var verkligt stark, man hade helt greppet om matchen. Ändå stod det plötsligt 4-3 till VSK...

Också noterat från Zinkens: även Jonas Claesson gjorde fyra mål, även om han officiellt bara står för tre. Alltså lika många som Magnus Muhrén gjorde mot Vänersborg.

Snacka om PR!