OS-misslyckande bakom svenska framgångar
Publicerad 2017-07-11
GÖTEBORG. Ett misslyckat OS kan delvis förklara de svenska friidrottsframgångarna i år.
– Jag tror att vi blev så himla less över allt som hände i Rio de Janeiro att vi alla bara kände att nu måste vi verkligen fixa till det, säger Khaddi Sagnia, 23.
De svenska friidrottarna har nått framgång efter framgång och slagit rekord efter rekord i sommar. Daniel Ståhl, Lovisa Lindh, Armand Duplantis och Michaela Meijer är fyra av dem som har visat upp en tidig VM-form.
Längdhopparen Khaddi Sagnia är en annan. Hon satte nytt årsbästa, 6,72, på Världsungdomsspelen på Ullevi för en vecka sedan. En skön boost efter en trasslig och skadefylld vinter och vår.
”Så många som fejlade”
– Så himla roligt. Just nu känner jag ett sånt lugn. Ansatsen känns så mycket bättre, vi har jobbat på små grejor med den och det har fungerat som det ska, säger hon.
En skön förändring från det misslyckandet för det svenska friidrottslandslaget under OS i Rio de Janeiro för snart ett år sedan, då en majoritet av svenskarna, inklusive Sagnia, underpresterade.
– Jag förstår det verkligen inte, fortfarande. Det var så många som fejlade, men det vi har gjort i sommar visar att det kommer att bli ett väldigt roligt VM i London. Jag tror att vi blev så less efter OS att vi nu vill så mycket.
Peppas ni av varandras framgångar?
– Ja, självklart. När man ser folk lyckas så vill man ju själv också vara där. Det är därför vi tränar och håller på som vi gör.
”Skön mental känsla”
I kväll ska hon, tillsammans med bland andra Lindh och Meijer tävla i Göteborgs Grand Prix på Slottsskogsvallen. Lovisa Lindh ska springa 1 000 meter, 200 meter längre än specialdistansen 800 meter som hon i förra veckan slog nytt svensk rekord på.
Är det någon risk att du formtoppat dig för tidigt?
– Haha, jag har inte formtoppat mig. Men jag har haft en intensiv tävlingsperiod. Nu är det två tävlingar kvar och sen åker jag på VM-läger till St Moritz. Där har jag varit vid tre tidigare tillfällen inför mästerskap, och det har slutat med personligt rekord varje gång. Så det är en skön mental känsla att komma dit igen.