Sportbladet granskar Super-Brian VS Iron-Mike

BRIAN NIELSEN

Namn: Brian Nielsen. Ålder: 36 år. Vikt: 117,8 kg. Hemstad: Korsör. Matcher som proffs: 62 segrar, 1 förlust, 43 knockoutsegrar. Tränare: Åoul Duvill. Manager: Mogens Palle. Promotor: Bettina Palle.

Bästa slag: Kombinationer med många raka slag efter varandra samtidigt som han flyttar sig i sidled och försvårar för en skakad motståndare att försvara sig.

Sämsta slag: Super-Brian har trots alla sina knockouter inget renodlat knockoutslag. Han saknar helt en uppercut men den skulle heller inte vara effektiv mot en så mycket kortare och ihopkrupen motståndare som Mike Tyson är.

Offensiv: Store tunge och emellanåt tjocke Nielsen är betydligt snabbare än många tror. Hans slagserier är bästa vapnet eftersom han har en bra avståndsbedömning som får honom att hamna på en naturlig slaglängd.

Defensiv: När han pressas väljer han ofta att stå still och hänga på repen. En taktik som kommer att göra mycket ont mot en boxare som Mike Tyson.

Fotarbete: Han rör sig snabbt emellanåt men kan också helt tappa speeden och mest vandra runt i ringen. Mot Tyson måste fötterna hela tiden vara i rörelse för att lyckas.

Bättre/sämre med åren: Super-Brian knockade inte en enda av de sju första motståndare han hade som proffs. Det tog två år innan han för första gången slog en motståndare i första ronden. Det kan man tyda som att han matchades mot ovanligt tuffa motståndare i inledningen av karriären - eller som att han utvecklats oerhört mycket med åren. Det sista är troligast.

Sårbarhet: Han har aldrig varit golvad på 63 proffsmatcher och 111 amatörmatcher. Även om man tycker att hans ofta fläskiga mage skulle vara ett mål att slå på så har han aldrig haft problem med att stå emot kroppslag. Tyson kommer att sikta på hakan och där har Nielsen aldrig blivit träffad ordentligt.

MIKE TYSON

Namn: Mike Tyson. Ålder: 35 år. Vikt: 108,6 kg. Hemstad: Catskill, New York och Las Vegas. Matcher som proffs: 48 segrar, 3 förluster, 2 utan resultat, 42 knockoutsegrar. Tränare: Tommy Brooks, Jay Bright, Stacey McKinley. Manager: Shelly Finkel. Promotor: America Presents.

Bästa slag: Svingen. Mike Tyson dyker in under motståndarens gard och slungar upp knytnäven i ansiktet eller mot sidan av revbenen. Samma våldsamma attack med både vänster och höger knytnäve. Flera motståndare som tidigare har gått många matcher säger att det är först när de träffats av Tysons näve i revbenen som de förstått vad ett hårt slag verkligen är. Det förödande resultatet: de flesta tappar motivationen att fortsätta.

Sämsta slag: Raka jabbar för att hålla motståndaren borta förekommer nästan inte alls. Stilboxning är inte något som ligger för Mike Tyson.

Offensiv: Är det enda som gäller. Tyson sätter full fart från första sekund och mal på för att snabbt sänka sin motståndare med en skur av slag.

Defensiv: Mike Tyson agerar enligt den gamla devisen anfall är bästa försvar. Amerikanen garderar sig inte särskilt bra även om han hela tiden är relativt ihopkrupen. Den positionen är också mer en utgångsställning för attack än för försvar.

Fotarbete: Normalt sett är fortarbetet mycket snabbt. Han springer in sina slag för att få maximal kroppsvikt bakom och full effekt i träffen. Nu är han tyngre än någonsin och kanske inte lika snabb.

Bättre/sämre med åren: När Mike Tyson slog igenom var han ett hungrigt vilddjur som hatade allt och alla. I Köpenhamn oktober 2001 har han visat upp en leende godmodighet som måste få en att undra över hur stort allvar han egentligen tar den här matchen på. Hans egen inställning är det kanske helt avgörande för matchens utgång i Parken.

Sårbarhet: Det är svårt att slå ut Tyson med ett enda slag. Brian Nielsen måste skapa ett överläge som han utnyttjar med en skur av slag. Det har andra gjort och lyckats - det mest kända exemplet är James "Buster" Douglas sensationella seger 1990.

Här är hela matchlistan till

Så ser du stormatchen i din tv

Stefan Alfelt