Grattis...

Anna Lindberg, 21,

som i går tog sig till VM-final på en meterssvikten som första svenska någonsin.

– Tack! Jag är både glad och överraskad.

Vad är du mest nöjd med hittills? Dina serier i kval och semifinal, eller sjätteplaceringen?

– Jag vet inte. Jag hade inte räknat med att ens gå till semifinal. Jag har aldrig varit i VM-final tidigare.

Hur skulle du bedöma din insats?

– Det viktigaste var att det var roligt att tävla och att det kändes bra. Jag kände inga krav på mig och det stämde bra. Det var skönt att göra en tävling och vara jämn hela tiden.

Du har haft problem med knät. Har du känt av det?

– Lite, men det svullnar ju upp av värmen och det känns, men det är ingen fara. Jag hade ju ett litet bakslag i maj och det är inte 100 procent än.

Har du påverkats psykiskt av det bakslaget?

– Det är väl alltid jobbigt, framförallt när man varit skadad mycket som jag varit det senaste året och när det kommer så tätt på VM.

På fredag är det dags igen, den gången från tre meter. Hur tänker du inför det?

– Det känns bra efter dagens (läs gårdagens) tävling. Jag ska försöka gå in med samma inställning på fredag.

Vilket är ditt mål?

– Det är hemligt. Jag har bytt ut två hopp och har därför en lite lägre svårighetsgrad så man kanske inte ska förvänta sig så mycket.

– Det handlar i och för sig bara om två tiondelar. Men det är jätteskönt att ha fått lyckas i VM-inledningen.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att jag ska få göra ytterligare en tävling som känns riktigt bra och sedan ha en bra semester.

Anna Carlsson