Stora lyftet efter graviditeten: "Hade inget perspektiv"

Publicerad 2016-03-08

Mästarnas mästare-deltagaren Karolina Höjsgaard om hur sonen Oscar avgjorde karriären

Karolina Höjsgaard fick vid 30 års ålder höra av att hon var för gammal för att satsa på och petades ur landslaget.

Hon åkte på solsemester, födde en son – och var tillbaka två år senare för att sedan springa hem sina första av totalt åtta VM-medaljer.

– Tidigare om jag sprang dåligt så kunde jag känna mig värdelös även som människa, säger Höjsgaard, deltagare i SVT:s Mästarnas mästare.

Hon är en av Sveriges mest framgångsrika orienterare genom tiderna och i år en av deltagarna i SVT-programmet Mästarnas mästare.

Men 44-åriga Karolina Höjsgaards resa mot VM- och EM-medaljerna såg inte ut som många andras.

När Höjsgaard var 30 år hade hon fortfarande inte tagit en enda internationell medalj. Och när hon då inför VM 2001 petades ur VM-truppen fick hon nästan nog och funderade på att sluta.

– Jag hade satsat ganska många år och var väldigt besviken efter den uttagningen där jag själv tyckte att jag skulle ha fått en plats. Jag tänkte själv att jag kanske skulle göra något annat eller ta ett brejk, säger hon.

"Väldigt stark av att dra pulkan"

Sagt och gjort. Istället för VM drog hon och hennes dåvarande sambo, numera man, Thomas på solsemester. I samma veva bestämde de att skaffa barn – och det gick fort.

På sommaren 2002 föddes parets första son, Oscar. Knappt året senare kom en oväntat framgångsrik tävlingscomeback.

– Jag kände att kroppen svarade väldigt bra på träning. På vintern när jag var mammaledig åkte jag och en tjejkompis som också fått barn samtidigt upp och åkte rätt mycket skidor och drog pulkor. Det var mysiga pass ute och vi kunde sitta och amma vid någon liten stuga. Jag tror att jag blev väldigt stark av att dra den skidpulkan utan att tänka på att det var så mycket träning, säger Höjsgaard.

När hon gjorde en liten plojstafett för klubben på hösten satt hon och ammade tio minuter innan start – och använde Oscar som morot att komma i mål snabbt.

– Han var tre månader typ och jag sprang runt allt vad jag hade. Jag kände att jag inte fick göra några misstag utan komma i mål snabbt. Men när jag väl var framme hade han somnat så det var ju hur lugnt som helst, haha. Men känslan var att det hängde på mig om jag skulle komma tillbaka från skogen i tid innan han behövde mat igen, haha. Men det var ju första barnet också...

"Hade inte pressen"

På våren åkte hon och sonen ner till Skåne där hon vann Ultralång-SM direkt. Hon hade gått upp 17 kilo under graviditeten och nu kändes kroppen plötsligt fjäderlätt.

– Jag kände att det gick jättebra att springa. Och så hade jag ingen press, det var ingen som förväntade sig att det skulle gå bra. Jag gjorde det bara för att det var roligt. Tidigare hade jag mer identifierat mig med min prestation som orienterare. Om jag gjorde ett bra lopp på tävling var jag en bra människa kontra om jag sprang dåligt och missade mycket så kände jag mig värdelös även som människa. Man är mycket tyngre när man står på startlinjen och känner att man har så mycket att förlora. Nu kunde jag hela tiden falla tillbaka på att jag blivit mamma.

"Många tyckte det var roligt"

Höjsgaard känner sig lite som en förebild för de som vill komma tillbaka efter en graviditet – och blommar sent i karriären.

– Många tycker att det har varit roligt, dels att man kan komma tillbaka om du vill efter att du fått barn, dels att du kan skörda de stora framgångarna sent. Just i orientering och flera andra sporter kan man hålla på länge. Det handlar inte bara fysiken utan också om att man tänker rätt. Jag ville för mycket innan och hade inget perspektiv. Jag var ett med idrotten och identifierade sig så mycket med den.

I dag kan hon mest le åt förbundskaptenens petning för 15 år sedan.

– Han trodde att eftersom jag hållit på så pass länge och inte lyckats ta någon internationell medalj någon gång så var det ingen idé att satsa på mig när jag var 30, utan att det var bättre att satsa på någon yngre. Det är ändå lite roligt. Jag slog igenom när jag var betydligt äldre och höll på mycket längre. Jag tog min sista VM-medalj 2009 och tog EM-guld 2010, då var jag 39 år. Så jag hade några år kvar.

Karolina Höjsgaard är med i tv-programmet Mästarnas mästare som sänds på SVT på söndagar. Här kan du se söndagens premiäravsnitt där Höjsgaard bland annat pratar om lyftet i karriären.

Följ ämnen i artikeln