Knockade tränaren - nu vill hon gå på knock i VM

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-07-03

Anna-Karin Kammerling laddar hellre med boxning i sommar

SUNDSVALL

Visserligen är Anna-Karin Kammerling världens snabbaste fjärilsimmare, men den där vingen hon gav sin tränare slår nog ändå alla rekord.

Pang.

Sedan stod han där, groggy med spräckt trumhinna.

Nu har 20-åringen laddat om - för att gå på knock i VM.

GÖR SOM HON SJÄLV VILL När andra nöter i bassängen ställer sig Anna-Karin Kammerling i boxningsringen. Där går hon gärna på knock - precis som hon ska göra i VM om knappt tre veckor. "Jag siktar på medalj", säger hon till Sportbladet.

Det är Hasse Bergqvist, förbundskaptenen som också är hennes simtränare, som berättar om den där smärtfyllda händelsen.

Men det var - tack och lov - inte han som föll offer för högerkroken.

Anna-Karin Kammerling är nämligen simstjärnan som tränar boxning för att bli explosivare i bassängen.

Hon har samma läromästare som proffsboxaren Leif Keiski.

Pelle Ljungström. Jodå, det var han som råkade illa ut.

- Jag var tvungen att visa vad jag går för. På två år har jag ju lärt mig ett och annat, säger Anna-Karin Kammerling och skrattar vid minnet.

Har du aldrig varit sugen på att lura upp Hasse i ringen?

- Nej, han vågar ändå inte. Han vet att han skulle få stryk, säger hon och ser så där full i fan ut som bara hon kan göra.

Kan du rentav tänka dig att satsa på boxningen efter simkarriären?

- Nej, jag är inte tillräckligt tuff. Det krävs ett otrolig mod för att våga gå upp i ringen. Jag får nog hålla mig till bassängen, säger Anna-Karin.

Å andra sidan ska hon gå på knock där också.

Vänta bara till VM.

"Är inte orolig för formen"

- 50 meter fjäril har aldrig gått på lång bana, men jag siktar på medalj.

Jag är inte orolig för att formen inte ska komma, säger Kammerling.

Ingen som helst ängslan, trots att du under försommaren har varit sliten både i och utanför bassängen?

- Jag drabbades inte av den där normala tröttheten utan var helt orkeslös, men nej, jag har inte varit orolig. Och nu är jag bara seg i vattnet.

Problemet är att jag är otålig och vill göra bra tider hela tiden.

Hur kommer det sig att du inte gillar bassängträning?

- Det som har med explositivet att göra, som sprint, är kul. Men det är inte roligt med fartträning alla gånger. Då ligger man ju bara där och maler...

Varför vill du åka till just Australien och träna?

- Jag har bara fått för mig att åka och eftersom jag inte är sugen på att plugga har inte USA varit något alternativ. Dessutom tycker jag om Australien och de människor som bor där. Jag har varit i Sundsvall i fyra år, trivs hur bra som helst, men nu vill jag testa något nytt. Jag planerar att åka efter Goodwill games i slutet av augusti. Men det blir bara ett par månader. Sundsvall ska fortfarande vara min bas.

Varför Melbourne?

- Det kan man fråga sig... Här hemma är det ingen som har bra koll på vart man ska åka, så jag får prova mig fram. Jag vet egentligen inte vad jag åker till, men det är bara spännande. Det bästa vore att hitta ett ställe som jag kan åka tillbaka till. Skulle det inte funka i Melbourne får jag lösa situationen där ner. Jag är inte den som rättar in mig i några led.

Du verkar vara den spontana typen...

- Ja, kommer jag på något som jag vill göra tar jag tag i det direkt. Tiden går ju så himla snabbt.

Vad säger din tränare om flytten?

- Det blir skönt för både Hasse och mig att komma ifrån varandra. Vi har kört ihop i fyra år, fyra-fem timmar varje dag. Jag tror att det här kan leda till något positivt, att vi jobbar ännu bättre när jag kommer tillbaka.

"Söker hela tiden nya saker"

Är det så att du söker en nytändning?

- Nej, så är inte alls fallet. Men jag söker hela tiden nya saker för att simningen ska bli ännu roligare. När man har varit borta ett tag blir det dessutom mycket roligare att komma hem.

Apropå boxning. Under SM ryktades det om att Timråstjärnan Henrik Zetterberg har fallit pladask, att ni har en romans. Stämmer det?

- Nej. Sundsvall är en liten stad och vi har sprungit på varandra ett par gånger.

Men jag kan inte ens säga att vi känner varandra, säger Anna-Karin Kammerling.

Stefan Holm

Följ ämnen i artikeln