Svenska tränaren om OS-laddningen: ”Vi tror det är en fördel”
Publicerad 2018-01-30
OHTAKI. Medan det norska landslaget reser direkt till Pyeongchang väljer det svenska laget att ladda här i japanska Ohtaki.
Stina Nilsson och kompani kan slipa form och teknik på specialdragna slingor.
Delar av banorna är som kopior av OS-spåren.
– Vi väljer det här för vi tror att det är en fördel, säger landslagstränaren Lars Selin.
Sportbladet är som första svenska media på plats i japanska Ohtaki.
Lycka till! står det på en skylt på hotellet där åkarna i landslaget ska acklimatisera sig och hitta OS-formen.
Ute i spåren hittar vi under tisdag förmiddag Stina Nilsson och Anna Haag. Jens Burman är också ute i den vackra skogsterrängen medan Marcus Hellner har tagit sovmorgon och kör senare.
Tidsomställningen ska hanteras i egen takt.
– I dag passade Hellner på att sova lite extra. Men han kom ändå kvart över åtta till frukost..., säger Lars Selin, tränare för herrlandslaget som räknar med en vecka innan alla är helt acklimatiserade:
– Ingen har haft jätteproblem. Någon har haft svårt att somna, någon har vaknat mitt i natten - men vi är bara på tredje dygnet ännu, säger han.
De fyra åkarna som varit här sedan i lördags får ikväll sällskap resten av landslaget. Endast Charlotte Kalla väljer att åka direkt till Pyeongchang, dit hon kommer i helgen.
Sol och harmoni
Miljön, cirka en och en halv timma sydväst om Sapporo, är vacker med en rik växtlighet, mycket snö och japanskt lugn. Solen tittar dessutom fram och får de lätta snöflingorna som blåser ner från trädkronorna att glänsa.
Skidterrängen är varierad, men också perfekt för landslaget som fått experthjälp av skidanläggningens pistörer.
Svenska landslaget har nu delvis kopior av OS-banorna att träna på.
– När man är på ett läger inför ett mästerskap vill man ha lätt terräng för distanspass och lite kuperad terräng för att få tävlingslika förhållanden. Och man vill ha tävlingslik terräng som påminner om de banor som åkarna ska tävla på, säger han.
Och det har ni här?
– Vi har en fin springbacke, som vi kan köra springdiagonal i, som liknar den på OS och som säkert kommer att vara lite avgörande på sprinten och på skejtdistanserna i Pyeongchang. Tjejerna körde en del av passet här på stadion och tränade på sista kurvan in mot upploppet. Det är sådana detaljer man vill jobba på och slipa.
Och så har de pistat en specialbacke till er?
– Ja, det är en väg som de har pistat upp. De har dragit en backe på 1,35 kilometer och hundra höjdmeter. En bra tröskelbacke, alltså när åkarna kan ligga och köra nära sin mjölksyratröskel. Ovanför backen finns det dessutom en platå där de dragit lite extra slingor, säger Lars Selin.
Ingen tävlingshets
De första dagarna har inneburit lugnare träning, men kommande dagar kan Stina Nilsson och de andra dra upp farten lite.
Lars Selin tycker att förutsättningarna är väldigt bra och för svenska landslaget var det givet att ladda i lugn och ro på annan ort än i just OS-byn.
– En erfarenhet av att ligga på tävlingsstadion är att det inte finns lätta spår. Här har vi lätt skidåkning som inte sliter. Den andra fördelen är att det ofta blir en större mental belastning att vara på plats. Direkt när åkarna kommer dit blir det ett påslag. Det är inga andra nationer här och inget som påminner om tävlingshets, säger han.
Det norska laget till exempel åker direkt till Pyeongchang. De kvinnliga åkarna kommer dit i helgen och kommer att ha sju dagar på plats inför OS-premiären.
Har de svenska åkarna som valt att ladda här en fördel av att ha gjort sin omställning i rätt tidszon?
– Vi väljer det här för vi tror att det är en fördel. Vi väljer att vara här för att vi vill acklimatisera åkarna och inte lägga risker med att göra den tätt inpå, sen också för att kunna göra viktiga pass med bra förutsättningar.